Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 458. Du snöda värld, farväl! - 459. När jag uti min enslighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En flod kan det besvära.
En eld kan det förtära.
Av dina rikedomar
Mig ingen evigt frommar.
3.
Far bort med all din lust,
Som snart blir sorg och pust!
Av dina glada dagar
Mig ingen nu behagar,
Av alla dina fröjder
Mig ingen gör förnöjder.
4.
Far hän med all din prakt!
Jag ger därpå ej akt.
Det falska prål, dig kläder,
Den tomma ståt, dig gläder.
Må nämnas med de orden:
De äro mull på jorden.
5.
Far med din ära fort,
Som ingen lycklig gjort
Men giver sorg och plåga
Och slocknar med sin låga!
Vad skall jag med den ära,
Som vill mig städs besvära?
6.
Med all din gunst far hän!
Hon är en trolös vän,
Som, då hon vill behaga,
Är färdig att bedraga.
Din karlek är en snara,
Som själen för i fara.
7.
I himlen är min vän:
Dit längtar jag ock hän.
Han mig sitt hjärta giver
Och hos mig trofast bliver;
Han mig med glädje mättar
Och alla sorger lättar.
8.
Att himlens härlighet
Är mig beredd, jag vet.
Det namn, som mig är givet,
Är i Guds bok inskrivet.
Min fröjd skall där ej störas,
Min lovsång evigt höras.
9.
O himmels gyllne prakt,
Du mer av Herrens makt
Och av hans godhet lyser
Och högre fägring hyser
Än alla stjärnor klara.
När får jag dit uppfara?
10.
O himmels lust så kär.
Väl den, vars lott du är!
Mitt bröst för dig blott lågar,
Ej annat efterfrågar,
När dig en gång jag funnit,
Så är allt ont försvunnit.
11.
O himmels rikedom,
Dig snarlig’ skynda, kom!
Mång’ ljuvlig, härlig gåva
Mig Jesus där täcks lova.
Mång’ skatter, sköna, stora,
Dem jag ej skall förlora.
12.
Far bort, o värld så svår!
Min håg till himlen står,
Det jordiskt är, föraktar,
Det himmelskt är, avvaktar.
Farväl, o värld, med alla!
Jag vill mig Gud befalla.
H. Müller (1681—1675).
Svensk övers. (1600-talet).
J. O. Wallin (1779—1839).
459.
När jag uti min enslighet
Hos mig väl eftertänker
Vår usla världs fåfänglighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
