Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Kyrkans högtider. Psalm 41-161 - 6. Påsk - 111. Jesu, du dig själv uppväckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Kyrkans högtider
(1653)
1. Je - su, du dig själv upp-väck-te,
Med ditt dy . ra blod du släck-te
i
^
l
Då du låg i gra - ven död; Var - des
Av-grunds-el - dens sva - ra glöd.
ock min själ upp - Ii - va, Att hon i-från
4=
:t
i
j or - den sig Ha - sta må, o Gud, till dig.
2. Låt din Ande i mig verka Rätta livet mer
och mer, Att min själ må kunna märka All den
nåd, som du beter. Hjälp mig döda syndens lusta
Och korsfästa så mitt kött, Att det bliver världen
dött.
3. Jag är väl med dig begraven Genom dopet
till din död; Jag är krossad av den staven, Mose
lag, och det du bjöd; Men den onda vanart kvicknar
Ofta i min själ på nytt, Vill det jag förut har skytt.
4. Gärna vill för dig jag vandra I förnyat
leverne Och mitt sinnes lust förandrja, Att din vilja
stads må ske, Men mig hindrar världens vana,
Köttets svaghet, satans list, Och jag märker mycken
brist.
5. Hjälp fördenskull, Jesu Kriste, Med din Andes
milda nåd, Att det liv, som Adam miste, Dä han
följde satans råd, Alltid må i mig förnyas, Styrkas
och förökas så, Att jag livets väg kan gå.
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
