Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya demokratiska rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spridda krafterna samlades i något centrum, for att
ett verkligt parti snart skulle vara bildadt. Men det
är ej alltid nog med sådana tillfälliga sammanträffanden
af personer, som tänka mer eller mindre lika; det
fordras i allmänhet, att vissa yttre impulser af mer
eller mindre genomgripande art stöta till för att gifva
fart åt en ny riktning. Det är nemligen nödvändigt,
att känslorna komma med i spelet, ty utan dem får
ingen social eller politisk rörelse någon kraft och
varaktighet.
Denna eggelse fick den demokratiska politiken
1879 genom den behandling, man lät de strejkande
sågverksarbetarne vederfaras, i synnerhet häktandet
af sju sågverksarbetare, hvilka efter halfannan månads
fängelse frigåfvos, då genom ransakningen deras oskuld
blifvit bevisad.
Följden af rörelsen sommaren 1870 blef
Reformföreningens stiftande på hösten, dertill initiativet togs
af D:r Anton Nyström, som blef föreningens
sekreterare under det Kapten Julius Mankell blef hennes
ordförande. Under den följande vintern utvecklade
den nybildade föreningen en ganska betydlig
verksamhet, eggande icke blott Stockholms demokrater, utan
äfven hela landsortens till ett vaksamt deltagande i
de allmänna angelägenheterna. Meningen med
föreningen var, såsom hennes stiftare vid många tillfällen
framhållit i både tal och skrift, att genom det
politiska föreningsväsendet utbilda den sanna
medborgerligheten, skapa politiska förmågor, studera och
noggrannt undersöka de stora frågorna, lära känna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
