Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insjöns strand, bröt hon af en glödande ros, hvars doft hon insöp.
I detta ers majestäts rike skulle mången vilja blifva undersåte...
— Ni skulle?...
— Om jag icke ansågs alltför dristig...
— Nåväl, ni tillhör mitt rike... se här, nu vill jag dekorera er, — och drottningen fäste den svällande rosen vid grefve Fersens guldbroderade sammetsrock.
Hon gjorde detta med en rörelse full af barnslig skalkaktighet; hon var i detta ögonblick den mest förledande af Frankrikes qvinnor, utvecklande det mest förfinade koketteri.
Plötsligen kom hon måhända ihåg, att hon äfven var drottning, ty med en hastig rörelse höjde hon sitt hufvud. Ångrade hon måhända den ynnest, hon visat, eller egnade hon kanske en flyktig tanke åt sin öfverhofmästarinna, hvilken, hållande sig på tio stegs afstånd ifrån henne, just nu var betagen af en invärtes rysning öfver drottningens obetänksamhet.
Marie Antoinettes och Axel Persens ögon möttes en sekund, öfver deras ansigten flög en flyktig rodnad.
— Ni har kommit till den mest nyckfulla af alla drottningar... Jag har ändrat beslut; tanken att fiska lockar mig icke mer. Se här, min bror Artois, vill ni vara nog artig och bära mitt metspö.
En misslynthet låg öfver Marie Antoinettes ansigte; en plötslig ångest hade sammanpressat hennes bröst.
Hennes förändrade sinnesstämning märktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
