Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— mellan dessa bli hvita puffar, och det hela kommer att se ganska intagande ut.
— Sire, det är och förblir mig dock en gåta!
— Dessa galler och dessa puffar döper jag till gallerärmar...[1]
— Jag är idel uppmärksamhet...
— De få endast bäras af vid hofvet presenterade damer, med full tillåtelse att begagnas äfven utom hofvet och i hvilken societet som helst. Mellan de presenterade och icke presenterade skall uppstå en skilnad...
— Som alla skola vilja jemka! Jag förstår nu, sire, och är full af beundran öfver er skarpsinnighet...
— Nej, nej, Elis! När en monark skall på ett eller annat sätt förmå sina undersåter att egna sig deras hyllning, är medlet, äfven det spetsfundigast uttänkta, dock alltid ett tvång, och, för att undvika att förödmjukas, skall fåfängan drifva till uppvaktningar, hvilka, skedda af fri kärlek, skulle varit dyrbara för mitt hjerta.
Konungen, som stödt sitt hufvud mot handen, blickade tankfullt framför sig.
— Nå ja, det är nu, som det är... men man skall trängas omkring mig, jag skall veta att bevara skenet och främmande nationers representanter skola märka, hvilket godt förhållande det är mellan mig och aristokraterna!
Gustaf III:s allvar flyktade med dessa ord; ur hans ögon flög en blixt och på hans läppar lekte ett till hälften tillbakahållet leende.
— Ja, jag tror, jag är mitt folk vuxen, — sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
