Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag har tänkt på ett parti, som skulle anstå eder.» — Och hvilket, jag ber? — »Mamsell Necker» — Nåväl, svarade jag honom, antag, att jag fäster mig vid edra ord, hvad säkerhet har jag att lyckas? »Jag svarar derför. Det är blott fråga om edert eget tycke.» Jag skall tänka derpå![1] — Vid denna punkt står min kärlekshistoria, om man så kan kalla den. Jag är icke tillräckligt förälskad, för att säga, att jag ej kan lefva, om denna förbindelse icke går i fullbordan; jag har icke sammanträffat med mamsell Necker mer än en gång, men det är öfverensstämmelse i våra tycken och åsigter, och jag känner, att jag skall komma att älska henne djupt och af hela min själ.
Det var en bekännelse, uttalad med upprörd röst; en ung krigares och hjeltes bekännelse, som af honom sjelf nästan ansågs som en trolöshet mot den gudinna han dyrkade och för hvilken han redan offrat sitt blod.
— Du känner, att du kommer att älska henne af hela din själ, — återupprepade Staël; — men jag gör det redan!
Stedingk spratt till. På hans panna steg upp en matt rodnad.
— Du? — sade han.
— Jag anade, att hon icke älskade mig — återtog Staël lifligt; — men hon skall göra det, såvida du vill draga dig tillbaka!
— Draga mig tillbaka!
Stedingk hade rest sig upp. Han betraktade med ett långt och forskande ögonkast sin väns upphettade ansigte och skälfvande läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
