Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gudadryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan lag och rätt. Så till exempel Johnson,
förutvarande kommissionär i Hudson Bay Company, som hade
härbärgerat honom i en handelsstation i Labrador, tills
hans hundar blivit lite utvilade och han kunde tänka
på att gå vidare. Det fanns McMahon, agent för
Alaska Commercial Company, som först hade råkat på
honom i Dutch Harbour och sedan bland de mest avsides
liggande Aleuterna. Det var odisputabelt, att han hade
varit ledare för en av Förenta staternas första
uppmätningsexpeditioner, och det är ett historiskt faktum
att han i samma egenskap tjänstgjorde under Western
Union, då de försökte att föra sin telegraflinje över
Alaska och Sibirien till Europa. Och så till sist var
det Joe Lamson, valfångarkaptenen, som, då han låg
infrusen vid Mackenzieflodens mynning, hade haft
besök av honom ombord, dit han kom och ville ha tobak.
Detta sista drag är ett alldeles avgörande bevis för
att det verkligen måste ha varit Thomas Stevens. Hans
jakt efter tobak var evig och outtröttlig. Innan vi ännu
blev närmare bekanta, lärde jag mig att hälsa på
honom med den ena handen och räcka honom
tobakspungen med den andra. Men den kvällen då jag
träffade honom i John 05Briens utskänkningslokal i
Daw-son, var han omgiven av en nimbus av rök från en
femticentscigarr, och i stället för min tobakspung
begärde han min guldpåse. Vi stod just vid ett faraobord,
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
