Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gudadryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och genast satte han ut den på "högsta kortet".
"Fem-ti!" sa han, och croupieren nickade. "Högsta kortet"
kom upp, och han gav mig min påse tillbaka, begärde
uppgörelse och drog mig bort till vågen, där
vågmästaren helt likgiltigt utbetalade till honom femti dollars
i guldstoft.
— Nu ska vi ha något att dricka! sa han lite senare,
och då han stod vid baren och satte sitt glas ifrån sig
började han: Det här påminner mig om en dryck
som jag fick uppåt Tattarat till. Nej, ni känner inte
något till den platsen, och den finns inte utsatt på
kartan. Men den ligger vid Norra Ishavets kust, inte
så många hundra miles från amerikanska gränsen, och
där lever gott och väl ettusen gudsförgätna själar, som
gifta sig och giftas bort, svälter och dör, allt efter som
det faller sig. Upptäcktsresande har inte fått ögonen
på dem, och man finner dem inte i folkräkningen från
1890. En valfångare hade en gång satt på grund där,
men manskapet, som nått in till kusten över isen,
begav sig söderut, och ingen har sedermera hört talas
om dem.
— Men det var i alla fall en gudadryck vi lagade
åt oss, Moosu och jag, tillade han ett ögonblick senare,
med den svagaste antydan om en suck.
Jag visste, att det låg stora bedrifter och djärva
handlingar bakom den sucken, så jag drog honom bort
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
