Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motivering - Varför vi behöver ett ekonomiskt efterkrigsprogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
17 000 och kommer under åren 1945—1955 att helt eller
nästan helt avstanna och möjligen rentav förbytas i en svag
folkminskning.[1] Detta betyder visserligen, att arbetstillfällena i
fortsättningen icke behöver ökas lika mycket som förut för
att full sysselsättning skall kunna uppnås. Men det betyder
också, att en av de väsentligaste anledningarna till
produktionsapparatens utbyggnad försvinner. Detta innebär i sin
tur ökade svårigheter att finna inhemska marknader för
produktionen av fast produktionsutrustning — t. ex. för
verkstadsindustrins produkter. Eftersom denna produktion
har en utomordentlig strategisk betydelse i
konjunkturförloppet, och då vidare vårt näringsliv till stor del är inriktat
på en sådan produktion, kan detta förhållande vålla mycket
stora svårigheter på arbetsmarknaden. Dessutom skulle en
nedgång i den industriella utbyggnadstakten kunna medföra
teknisk stagnation. En industri, som inte växer, blir lätt
omodern. Och därmed försvagas dess konkurrenskraft. Även
den allmänna företagarmentaliteten kommer att påverkas
av att den drivkraft till ekonomisk expansion, som
folkökningen utgjort, bortfaller. Man kan då befara en förstärkning
i de privatmonopolistiska strävandena att skydda
existerande företagarintressen genom prisavtal och
produktionsbegränsningar samt genom hinder mot nyetableringar och
mot nya produktionsmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
