- Project Runeberg -  Arbetarrörelsens efterkrigsprogram : de 27 punkterna med motivering /
39

(1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motivering - Varför vi behöver ett ekonomiskt efterkrigsprogram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det blir under efterkrigstiden ännu nödvändigare än
förr, att den inhemska konsumtionen ökas om jämvikt skall
kunna hållas i samhällsekonomin. En ökning av
konsumtionen kan dels ersätta en nedgång i behovet av
produktionsutrustning men dels också vidmakthålla behovet av att
produktionsapparaten utökas och därmed skapa sysselsättning
även inom de s. k. tunga industrierna. Man får emellertid
icke utgå ifrån att en konsumtionsökning inträder
automatiskt, närhelst detta skulle vara erforderligt med hänsyn
till avsättningsbehoven. Det vanliga är ju tvärtom, att en
minskning i produktionen av s. k. fast realkapital, d. v. s.
produktionsutrustning, får leda till arbetslöshet, och att det
därmed blir en nedgång i konsumtionen eller åtminstone
en försvagning i den normalt fortskridande
konsumtionsökningen.

Att det inte alls är säkert, att konsumenternas inkomster
automatiskt ökas i samma takt som produktionen, bevisas
av erfarenheterna under trettiotalet. Från 1929 till 1939
ökades den industriella produktionsvolymen per arbetare med
34 procent. Hela nationalinkomsten, d. v. s.
totalproduktionens nettovärde per person i arbetsför ålder (15—65 år) steg
med 26 procent. Men årsinkomsten per industriarbetare steg
endast med 12 procent. För lantarbetare höjdes årslönen med
12—17 procent. Visserligen höjdes standarden för
arbetstagarna även på andra vägar, nämligen dels genom den
socialpolitiska utvecklingen dels genom överflyttning av
arbetskraft från jordbruk till industri och från kroppsarbete till
tjänstemannarbete. Även om sålunda reservationer måste
göras för siffrornas jämförbarhet är det i alla fall tydligt, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 16 18:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/punkterna/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free