Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motivering - Krisrisken och prispolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsat. En fullständig återgång till 1939 års nivå skulle ge
en betydande oförtjänt vinst på under kriget gjorda
besparingar.
Att volymen av penninginkomster bevaras förutsätter två
ting. Dels måste den genomsnittliga inkomsten per individ
hållas stabil, men dels måste också sysselsättningen
vidmakthållas. Blir det ökad arbetslöshet med åtföljande
inkomstbortfall, kan redan detta vålla en deflationistisk allmän
prissänkning, som i sin tur ytterligare försvårar arbetslösheten.
Här föreligger sålunda ett ömsesidigt sammanhang, som
gör hela problemet synnerligen ömtåligt.
Men allra ömtåligast är förhållandet mellan vår inre
prisnivå och världsmarknadens. Det kan hända, att den svenska
prisnivån efter kriget skulle komma att ligga så högt i
förhållande till priserna på världsmarknaden, att detta skulle
allvarligt äventyra sysselsättningen inom våra
exportindustrier och dessutom minska avsättningsmöjligheterna för de
hemmamarknadsindustrier, som arbetar med utländsk
konkurrens. En sådan situation kan exempelvis uppstå, om det
på världsmarknaden skulle inträda ett prisfall av större
omfattning. Det var väsentligen av sådana orsaker, som det
kom till stånd en allvarlig deflation i Sverige i början på
tjugotalet och i början på trettiotalet. Nu verkar det
emellertid, som om man i ledande länder denna gång har för avsikt
att åtminstone begränsa prisfallet efter kriget. Detta minskar
sannolikheten för att det skulle behöva uppstå någon
bristande balans mellan Sveriges och andra länders prissystem.
Men det utesluter dock icke denna fara.
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
