hövs också regionplaner. Allt flera av våra tätorter kommer under de närmaste decennierna att nå slutet av sin tillväxtperiod. Kraven på planmässighet i utvecklingen kommer därför att vara ofantligt mycket större än hittills. Ett överdimensionerat industriföretag kan ha mindre hopp om att ”växa i sina för stora kläder”, om folkmängden inte fortsätter att öka. Och en industriell felinvestering kan dra med sig en tillfällig ökning av bostadsbeståndet på en ort, som sedermera aldrig blir fullt utnyttjad. Vi måste söka planera bebyggelsen från synpunkten av befolkningens och näringslivets sannolika utveckling på längre sikt. — Den oreglerade industrilokaliseringen har medfört olägenheter i form av ojämn köns-proportion, vanligen i form av kvinnoöverskott, på vissa tätorter. På landsbygden råder i stället kvinnounderskott. Detta är naturligtvis till stor skada från befolkningspolitiska synpunkter. Det gör att samhällena blir mindre trivsamma. —-När företagen flyttar från en ort till en annan, bör avgörandet härom träffas även från andra synpunkter än räntabiliteten. En sådan förflyttning kan vara ett led i en effektivi-tetsbefrämjande driftskoncentration. Och det är ett syfte, som kan vara värt att befrämja; i många fall kan det behövas samhälleliga initiativ för att smärre driftsenheter i raskare takt skall ersättas av ekonomiskt mera effektiva storföretag. Men den ekonomiska vinsten av varje driftskoncentration måste alltid vägas mot de utgifter, som samhället måste ikläda sig för att den arbetskraft, som eventuellt blir utan sysselsättning, skall kunna finna sysselsättning på annat håll. — Det förhållandet, att kommunerna tenderar att förrycka industrilokaliseringen genom att med särskilda för- 6 81