ett större antal vuxna barn finns på gården. Detta är ett av skälen, varför de större driftsenheterna ger den säkraste bärgningen. I stort sett varierar jordbruksdriftens lönsamhet i direkt proportion till driftsenhetens storlek. De smärre brukningsdelarna måste antingen vara utan maskiner eller är ur stånd att fullständigt utnyttja maskinerna vilket betyder, att kostnaderna för maskinam indningen blir orimligt höga; i någon mån kan dock desst olägenheter motverkas genom gemensam maskinanvändning. Även kostnaderna för byggnaderna blir synnerligen betungande för det mindre jordbruket. De små brukningsdelarna blir — också väsentligen av kostnadsskäl — icke i samma utsträckning som de större försedda med täckdikningar och cementerade gödselstäder. Dessutom blir arbetskraften väsentligt mindre effektivt utnyttjad inom det mindre jordbruket. Ett tydligt — om än sannolikt något överdrivet — belägg på hurusom jordbruksdriftens ekonomiska resultat, räknat per enhet av arbetskraften, är mindre tillfredsställande på smärre brukningsdelar än på större, ges i en utredning, som verkställts av direktör A. H. Stensgård i Sveriges Lantbruksförbund på grundval av professor Nannessons räkenskapsresultat för omkring 1 200 jordbruk. Denna bristande effektivitet hos de — vad antalet och folkmängden beträffar — dominerande mindre brukningsdelarna representerar jordbrukets allra viktigaste rationaliseringsbehov. 131