FINANSPOLITIK OCH FULL SYSSEL- SÄTTNING F rågorna om statens budget och om finanspolitiken har betydelse inte bara då det gäller att påverka inkomsternas fördelning. Finanspolitiken har alltmera framstått såsom ett av medlen att motverka de häftiga växlingarna i den ekonomiska konjunkturen och att främja den fulla sysselsättning av produktivkrafterna, som måste vara mål för den ekonomiska politiken. Vilken kombination av faktorer man än betraktar såsom avgörande för omslagen från god konjunktur till kris, är det påtagligt att depressionen utmärker sig för uteblivna kapitalinvesteringar men också för därmed följande bortfall av inkomster, som skulle ha använts till konsumtion. Skall sysselsättningen kunna bevaras vid samma höjd som under den goda konjunkturen, måste både konsumtion och investeringar hållas uppe. Det kan ske genom att det all-och inkomster, som nedgången i enskild företagsamhet för-männa med sina åtgärder ersätter det bortfall av produktion anleder. Denna tankegång som redan tidigare vunnit stor anslutning särskilt inom arbetarrörelsen, har genom erfarenheterna under kriget trängt sig fram till ännu mera allmänt erkännande. Att hela produktionsapparaten kan hållas i gång för att fylla krigets behov, är uppenbart, och man frågar sig, om fredens behov är så väsentligt avvikande från krigets, att inte samma fullständiga sysselsättning av de pro 168