Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Problem och idéprogram - Finanspolitik och full sysselsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktiva tillgångarna skulle kunna åstadkommas även med
den fredliga återuppbyggnaden som mål.
På vilka olika vägar detta för vårt lands vidkommande
synes kunna ske, har varit föremål för hela den del av
denna framställning, som just behandlar den fulla
sysselsättningens problem. Här ställes den ytterligare frågan, hur en
sådan politik kan ta sig uttryck i statsfmansiella åtgärder,
hur den påverkar frågorna om budgetens balansering,
beskattningen och statsskulden. Antingen det allmännas
åtgärder inriktas på att direkt hålla uppe inkomster och
konsumtion eller att göra det indirekt genom
kapitalinvesteringar, innebär politiken en ökning av de offentliga utgifterna,
en ökning som vid kraftig nedgång i den enskilda
företagsamheten måste bli av högst betydande omfattning. I ett
depressionsläge då avsikten måste vara att öka den
köpkraft, som faktiskt kommer till användning, kan
skattehöjningar knappast vara det lämpliga medlet. Visserligen får
det antagas, att företag och enskilda inkomsttagare har
obrukade tillgångar, som skattevägen skulle kunna bringas till
användning, men å andra sidan kan man inte bortse från
den återhållande verkan på företagsamheten, som
skattehöjningar i ett sådant läge kunde utöva. Konsumtionsskatter
på de stora samhällsgrupperna skulle uppenbarligen
motverka önskemålet att få mera köpkraft ut på marknaden.
En sänkning av skatterna ligger därför närmare till hands
såsom medel att möta en depression. Slutsatsen, som
allmänt dragés av förespråkarna för en ”aktiv
konjunkturpolitik” från statens sida, blir också att statens utgifter måste
ökas genom en underbalansering av budgeten.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
