Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Problem och idéprogram - Socialismen i arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetaren produkten av hans arbete. Men eftersom den
socialistiska kritiken i första hand tar sikte på kapitalistiska
produktionsformer med mängder av anställda i gemensamt
arbete, där vars och ens andel inte kan urskiljas, blir
huvudintresset knutet vid äganderätten till gemensamt utnyttjade
produktionsmedel, och den socialistiska lösningen blir
sam-äganderätt, socialisering.
Socialisering betyder alltså inte bara att lägga äganderätt
i händerna på ”hela samhället” i betydelse av en statlig
tvångsorganisation. Det framgår för övrigt redan av det
samägande som förekommer i kommunerna och kallas
kommunalsocialism. Varje överföring av egendom i händerna
på grupper av olika slag, på organisationer avgränsade till
enheter av gemensamt arbetande medborgare, innebär en
socialisering. Men problemet om dessa gruppers förhållande
till andra grupper och till hela samhället har alltid tvingat
till övervägande av andra synpunkter än de som lett till
kravet på att produktionsmedlen skall vara egendom just för de
arbetare som tar dem i bruk. Konsumentkooperationen ställer
problemet direkt genom att lägga äganderätten i händerna på
dem som efterfrågar de distribuerade och producerade
varorna. Problemet möter även producenternas socialism, så snart
den i trygghetens och effektivitetens intresse sträckes ut till
att gälla hela samhällets ekonomiska liv. Spänningen mellan
producenternas och konsumenternas krav och ideal kräver
en lösning eller utjämning även i de socialistiska
konstruktionerna.
Dessa erinringar om socialistisk samhällskritik och
socialistiska samhällskonstruktioner har haft det enda syftet att
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
