Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Jarl Karl - Grefvarne af Norra Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvarne af norra Halland. 25
ihjelslogs på tinget af det förbittrade folket. Danske konungen
tog emedlertid prins Johans våldsbragd såsom skäl till ett krig
mot Sverige, och inföll år 1153 i Finveden. Jarlen, som var
honom följaktig, stupade under danska härens återtåg.
Enligt danska krönikeskrifvares utsago upphöjde konung
Waldemar II, kallad segraren, år 1216, sin äldste naturlige son
NICOLAUS eller NIELS till grefve af Halland. (22) Men förefint-
liga urkunder upplysa intet om arten eller betydelsen af denna
värdighet. Väl nämnas uti det af grefvarne af Schwerin och
Nikolaus, grefve af Halland, år 1217 i Schwerin utfärdade gåf-
vobrefvet på byn Sülslorf till Johaniter-orden, bland brefvets
beseglare : Danmarks konungs drots och grefvens af Halland
drots (dapifer regis Daciæ, dapifer comitis de Hallant.) (23)
I de tider, då trälar eller ofria ännu bestridde drotsets,
marskens, munskänkens och kämnärens tjenster, innefattade
dessa embeten endast hvad sjelfva benämningarne uttrycka *).
Men sedan ädlingen och riddaren inom fursteborgen öfvertagit
dessa befattningar, blefvo de hofvets, och dermed rikets högsta
värdigheter. I norden förekomma de först, sedan riddarväsendet
och dermed förenade seder och bruk från Tyskland funnit vä-
gen till de nordiska hofven, och sjelfva namnen bevittna det
utländska ursprunget.
Då man sålunda i förenämnda urkund finner konungen af
Danmarks och grefven af Hallands drotsar omtalade, skulle
man deraf våga sluta, att Nikolaus I **) innehaft Halland så-
som ett krono- eller fanelän i likhet med dylika förläningar
i Tyskland eller åtminstone inom sitt grefskap fört ett furst-
ligt hof.
Grefve Nikolaus I, som efter inträdandet i myndighets-
åldern ***) erhållit denna värdighet, gifte sig straxt derefter
*) Drotset, drots förekommer i svenska urkunder år 1276 (Dipl. Svec.
N:0 617). Isl. drotseti, f. högtsk. truchsezs, truhsaeze, f. nedersachs.
druchzete, druzzete, druste, droste, af högtsk. truch djupt fat, skål, tsk.
truhe tråg och sezzen sätta. Medeltidslatin dapifer, discoforium, af daps
festlig måltid, discus fat, ferre bära, föra, således den som frambar faten
eller rätterna. Marsk nämnes första gången år 1268 (Disp. Svec. N:0 537).
Det är en förkortning af f. högtsk marscale, af mar, mara häst och scalc,
tjenare, träl ; således den som skötte hästarne, stalldrängen eller stallaren,
medellat. stabilarius, så kallad 1220 (Dipl. Svec. N:o 185),
Skänkare förekommer äfven i slutet af 1200-talet. År 1314 nämnes
Birger Skænkare såsom afliden (Dipl. Svec. N:o 1973). F. högtsk scencho,
lat. pincerna, som blandade och iskänkte dryckerna, källarsvennen.
Kämner, kamererare, nämnes första gången 1310 (Dipl. Svec. N:0
1657) f. högtsk kamerari, kemerlinc, sednare kämmerer, medt. lat. came-
rarius, som hade vården om kammare och husgeråd, kammarsvennen-
**) Till förekommande af förvexling begagna vi nummerbeteckning.
***) Waldemar II föddes 1170; sonen Nicolaus kunde alltså år 1216 ej
vara mycket öfver 20 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
