Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Grefvarne af Norra Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvarne af norra Halland . 41
befryndade, framstår mordet såsom en blodig hämnd, utöfvad
af den till sin ära djupt kränkta Hvide-slägten.
Ehuru konungamördarne icke bevisligen kunde upptäckas,
utpekades de dock af allmänna omdömet, och vid herredagen
i Nyborg under pingsten 1287, då hertig Waldemar af Schles-
wig valdes till förmyndare för den tolfårige konungasonen Erik,
dömdes de af 27 riddares ed att vara fredlösa och att hafva
förbrutit sina gods till kronan, samt förklarades af Danmarks
erkebiskop och prelater i kyrkans bann.
Grefve Jakob begaf sig till sitt grefskap och de öfriga
fredlösa till Norrige, der konungen redan den 25 Juni utfärdade
ett skyddsbref för flere af dem, antog dem till sina män, lof-
vande att hålla dem i kärlek och ära samt att bistå dem med
råd och dåd, hvarjemte han till dem öfverlemnade Kungshellas
slott. Jakobs namn förekommer icke i detta bref, men dere-
mot i den år 1288 afgifna krigsförklaringen till Danmark,
hvaruti bland krigsorsakerna uppgifves, att det skett konungens
frände grefve Jakob såväl som de andra fredlöse stor orätt,
då de genom andras ed blifvit sakfällda, men dem icke med-
gifvits att med fränders ed värja sig. (48)
Andra furstar delade icke norska konungens åsigter, ty
Rudolf af Habsburg förklarade konungamördarne fredlösa öfver
hela tyska riket, och sjelfva hansestäderna stängde sina ham-
nar för dem.
Under kriget mellan Norrige och Danmark, som egentligen
bestod i strandhugg på danska kusterna, deltogo de fredlösa
med ifver, serdeles intill år 1293 eller så länge marsk Stig
lefde. Från dansk sida gjordes år 1294 ett anfall på norra
Halland under anförande af fursten Vritzlav af Rügen, då
Hunehals slott fåfängt belägrades, men landet deromkring
sköflades .
Efter 8 års blodig fejd slöts omsider, den 25 September
1295, på Hindsgavls kungsgård nära Middelfart, ett stillestånd
på 3 år, hvarvid danska konungen Erik Menved tillstadde, att
de fredlöse, bland hvilka grefve Jakob först nämnes, finge vistas
i Danmark samt återfå sina der belägna gods, dock med vilkor,
att de icke finge komma för konungens eller hertigarnes åsyn,
men, om sådant oförmodadt hände, de då med tolf fränders ed
skulle värja sig, att det skett utan uppsåt. Norska konungen
skulle under stilleståndet behålla slotten Hjelm samt Hunehals,
hvilka under kriget varit de fredlöses tillflyktsorter. Under på-
gående underhandlingar tilldrog sig i Halland följande enskilda
fejd, som skildrar näfrättens magt och lagarnes svaghet. Tvenne
i södra Halland boende ädlingar, riddaren Tuli Ebbeson och
hans bror Åke Rafn, infunno şig med sina svenner jemte pre-
sten Lali och hans söner, vid Ås kloster, och läto derifrån bud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
