Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Grefvarne af Norra Halland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvarne af norra Halland. 43
Konungen fullgjorde denna begäran, men hans befallning åt-
lyddes ej, hvarföre också ett ytterligare tillägg derom i stille-
ståndstraktaten infördes.
Tuli Ebbeson förde likväl sina fångar till Kalundborg och
tvang dem att friköpa sig, Niels Jakobsson med 300 mark
penningar, Herman Plumog med 100 mark silfver, bonden Tolf
med 140 och väpnaren Markus Ofesson med 60 mark skånska
penningar o. S. V. Rofvet delades mellan herr Tuli, presten
Lali och de öfriga fribytarne. (49)
Tuli Ebbesson och Åke Rafn voro bosatta i södra Halland,
der de egde jordbesittningar t. ex. del i Wapnö gård; de lefde
ännu 1312. (50)
Stilleståndet på Hindsgavl förlängdes vid mötet år 1298
på Balgö, en ö omkring en mil norr om Varberg, samt ytterli-
gare år 1300, båda gångerna för en tid af tre år.
Det förefaller, som hade Erik Menved ansett det för en
sonlig pligt att icke afsluta någon fred med beskyddaren af
sin faders banemän, hvarigenom dessa skulle undslippa ett
rättvist straff, men att förhållanden inom hans eget rike för-
mått honom till vapenhvilans förlängande.
Grefve Jakob synes också hafva anat blodshämnarens me-
ning, då han, ett år innan det nioåriga stilleståndet tillända-
lopp, genom konung Håkans bemedling, lyckades att för sig.
sin son Nicolaus, Peter Jacobsson och hans son Jens Petersson,
och tvenne andra fredlösa, äfven vinna svenska konungen Bir-
gers beskydd.
Denne förklarar, den 7 October 1302, att han af trovär-
diga män erfarit, att konung Erik, för orsaker, dem han till-
räknat de ädle män grefve Jakob af Halland m. fl. lands-
flyktiga och utur konungariket Danmark förvista, på mångfal-
digt sätt mot rättvisa och landets lagar dessa ädlingar förföljt
och låtit dem af andra oskyldigt kränkas ; hvarföre Birger, på
konung Håkans enträgna ansökan, lofvat och funnit godt att
gifva skydd åt dessa ädlingar och deras barn samt skänka dem
passande hjelp, så att de må kunna vinna rättvisa för dem ve-
derfarna oförrätter och förluster, samt för dem tillagda be-
skyllningar, rätts- och lagenligt, rättfärdiga sig, enligt Gud och
rättvisan och såsom det bestämmes i Danmarks sanna och
gällande lagar, hvarjemte han medgifver omnämnda ädlingar
och deras barn en tjenlig tillflykt i sitt land. (51)
Grefve Jakob har således äfven varit närvarande under
svenska och norska konungarnes möte vid Solberge-os i Göta-
elf d. 29 Sept. 1302, samt sedermera åtföljt hertig Erik Mag-
nusson, hvilken, nyligen förlofvad med konung Håkans dotter,
den ett-åriga prinsessan Ingeborg, blifvit inbjuden att till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
