Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Abraham Brodersson.
Vi hafva ingenstädes funnit bekräftadt, att drottningen sökte
afvända hans straff, helst det är ganska tvifvelaktigt, att hon,
då domen afkunnades, varit på Als. Åtminstone uppehöll hon
sig ännu d. 1 Juli 1410 på Hisingen. (78) Väl yttrar Cornelius
Hamsfort, som lefde i medlet af 1500-talet, att riddaren af-
rättades "mot drottningens vilja" och Hvitfelt upprepar dessa
ord. Om än så varit, bör man väl heller söka skälet dertill
uti drottningens erkänsla mot en mångårig, trogen tjenare än
uti den 60 åriga qvinnans varmare känsla för en lika åldrig,
otrogen gunstling.
Att drottningen stiftade gemensamma själamessor, jäfvas af
af tvenne urkunder. (Se bilagorna a och b). Lagerbring, som
sjelf meddelat en af de handlingar, vi här delgifva *), anförer
i sin Swea Rikes Historia icke ens det hufvudsakligaste af
deras innehåll, men tillägger : "en muntlig befallning har ock
varit bifogad, att dessa messor skulle afsjungas både för drott-
ningens och Abrahams ro och hvila." Han upplyser dock icke,
huru denna "muntliga befallning" kommit till hans öron. Men
i båda urkunderna säges nästan ordagrannt detsamma eller
att Abraham Brodersson anhållit och drottningen lofvat, "att
vi för det som han oss quitt lät (efterskänkte) i godemäns när-
varo det som vi honom skyldige voro, skulle stifta och full-
komna en evig messa och årtid på hans vägnar" i Roskildes
och Lunds domkyrkor. Ett altare i den nämnda kyrkan hade
herr Abraham redan stiftat d. 14 April 1407, då han dertill
skänkte 7 gårdar och ett fäste i Lockarp, som han för 80
lödige mark fått i pant af Jösse Pehrsson, kallad Plåkpenning,
enligt bref af 20 Jan. 1401. (79) Häraf synes, att drottning
Margareta hvarken af kärlek eller from vantro stiftat före-
nämnda altare och själamessor, utan blott för att uppfylla sina
till den aflidne gifna löften och skuldförbindelser.
Det framställda påståendet, "att Margareta icke längre
öfverlefde honom," är så till vida sannt, att hon afled tvenne
år efter hans död i pesten. Men sorg och saknad hafva
icke inverkat på hennes själs- och kroppskrafter, ty af ofvan
införda urkund finna vi, att hon kort före sin död, bereste sina
vidsträckta riken och deltog i herredagar och räfsteting.
Alla herr Abrahams förläningar och jordbesittningar till-
föllo kronan, och drottningen synes icke tagit något steg för
att åt "gunstlingens" arfvingar återställa någon del deraf, fastän
hon till dem utbetalt sina enskilda skulder. (80) Det var der-
emot konung Erik, som i Stockholm d. 25 April 1413, således
*) Den i Langebecks Diplomatarium på Dsk. Geh.-Arkivet förefintliga
handling är åtecknad: "Ex. Cod. membr. Diplom. Lundens. a Dmo. Brin-
gio communicato 1753."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
