Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axelssönerna. 117
bästa och bestånd skuld, och på det att dessa riken måtte
ewerldeligen blifva tillsamman i förening," upplåta till konung
Christian all sin rätt till Norge. De 12 svenska sändebuden
lofvade derjemte, att konung Karl före den 29 Juli härpå skulle
sända sin bekräftelse. I annat fall ville de inställa sig i Hel-
singborg och icke lemna staden utan konung Christians med-
gifvande.(75) Herr Erik slapp dock att hålla detta "inläger,"
ty då vid herredagen i Arboga i Juni s. å. hela rådet gillade
traktaten, nödgades konung Karl att derå utfärda sin stad-
fästelse.
Ehuru Erik Axelsson deltagit i detta för konungen så
sårande beslut, troligen dertill påverkad af sin broder, Åke
Axelsson, och Philip Axelssons svärfader, Eggert Frille, hvilka
varo närvarande vid mötet i Halmstad och jemväl varit konung
Christians sändebud till Norge i och för hans konungaval,
har han dock icke haft någon del i den sammansvärjning mot
konung Karl, som i Halmstad af Nils Jönsson (Oxenstjerna)
och Magnus Green åvägabragtes. Detta synes deraf, att herr
Erik såväl var bland de riksråd, hvilka den 30 September i
Stockholm sutto till doms öfver Magnus Green, som ock att
han blef dennes efterträdare i förläningen af Åbo slott och
län. Denna förläning ökades 1453 med Nyköpings slott.(76)
Men år 1456 synes herr Erik hafva inlåtit sig med erke-
biskop Jöns Bengtsson (Oxenstjerna) i stämplingar mot konung
Karl, hvarföre denne, sedan erkebiskopen i slutet af Januari
1457 öppet upprest sig, i början af Februari lät fängla herr
Erik på Nyköpings slott. Om han derefter hållits fängslad på
Stockholms slott, hvilket, ehuru konung Karl redan d. 24 Febr.
afseglade till Danzig, likväl icke förr än d. 15 Mars kom i
erkebiskopens våld, är ej kändt. Men deremot utfärdar herr
Erik jemte erkebiskopen under sistnämnde dag derstädes ett för-
läningsbref å Wåla härad m. m. till slottsherren Arent Bengts-
son (Panter) såsom belöning för hans dagtingan.(77)
Det synes sålunda, att konung Karls.misstankar icke varit
ogrundade och att herr Eriks äregirighet kommit honom att
glömma sina mångåriga tacksamhetsförbindelser.
Under det fyra månaders långa interregnum, eller från d.
24 Febr. då Karl VIII lemnade Sverige, till den 23 Juni 1457,
då Christian I af ett fåtal valdes till konung, uppträdde herr
Erik såsom "Sveriges rikes föreståndare." Så kallar han sig
ännu d. 24 Juni, då han uti St. Gertruds gillestuga i Åbo
förmår länets innevånare, "hvilka nu blifvit skiljda från den
hårde, omilde och orättvise mannen, konung Karl," att hylla
Christian I. (78)
Den 16 Juli var han åter i Stockholm och beseglar, jemte
19 andeliga och verldsliga rådsherrar, konung Christians stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
