Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axelssonerna. 129
flere hemman i Halland af hvilka sedermera sätesgårdarne
Fröllinge, Bårarp, Sannarp och Lindhult bildats.
ERIKAXELSSON innehade Wiborgs, Tawastehus och Olofsborgs
slott och län i Finland samt Nykiöpings, och egde Lagnö, Täck-
hammar samt Tistad i Södermanland jemte betydliga strögods.
IVAR AXELSSON var panteinnehafvare af Gottland samt af
Itzhulte (Hishult) län i Halland, och hade Gärs och Willands
härad med staden Wä i Skåne samt Sölvitsborgs slott och län
på tjenst, hvarjemte han egde Lillö fasta borg och Härlöf.
Pantesumman för Gottland var 100 lödige mark i Engelska
hvita, 360 svåra nobler, 5600 rhenska gyllen och 600 mark
Preussiska,(24) och för Hishult 100 engelska nobler. (25)
LAURENS AXELSSON hade Skiälskör på Seeland i pant samt
egde Näsbyholm på Seeland.
PHILIP AXELSSONS arfvingar egde Sandholt på Fyen och
Orderup på Seeland, samt panterätt till Tranekiärs slott och
Langeland för en summa af omkring 1563 lödige mark.
OLOF AXELSSONs arfvingar hade Stevns och Bieverskovs
härad på Seeland i pant för 6000 mark (danska?) (26) samt
egde Wallöe på Seeland.
Den makt och inflytande, som innehafvandet af dessa för-
pantningar, förläningar och jordbesittningar en stat i sta-
ten gåfvo åt Axelssönerna, förökades än ytterligare genom
deras enighet och fosterbrödralag.
oaktadt
Ännu i början af 1466 synes konung Christian
herr Ivars stundande giftermål med den biltoge konungens
dotter icke hafva hyst något misstroende mot Axelssönerna.
Den 14 Juli s. å. voro Ake, Laurens och Ivar samt Eggert Frille,
den aflidne Philip Axelssons svärfader, närvarande vid rättare-
tinget i Köpenhamn. (27) Ja, de tvenne sistnämnde hafva jemväl
afsändts till mötet mellan svenska och danska rådsherrar,
hvilket i slutet af Juli hölls i Kalmar. (28) De der afbrutna
underhandlingarne fortsattes vid bröllopet i Nykiöping, som
börjades den 22 September, der äfven erkebiskopen i Lund,
Tuve, och marsken Claus Rönnow infunno sig. Vi hafva ofvan
omnämnt hvad i unionelt hänseende der beslöts, och vilja blott
tillägga att, på de kungliga mågarne Erik Erikssson Gyllen-
stjernas och Ivar Axelssons framställning, de församlade råds-
herrarne förklarade: att konung Karl, hans barn och deras
arfvingar skulle framdeles få njuta de dem förut tillförsäkrade
pante-, arfve- och köpegods. (29)
Detta rådsbeslut lärer ej varit konung Christian behagligt.
Ej heller hvad af de återkomne bröllopsgästerna förtaldes,
nemligen huru gamla riksrådet Eggert Frille hemligen med
Axelssönerna "talat konungens värsta" samt förklarat sig vilja
hålla slottelofven öfver Tranekiär till herr Ivars hand. (30) Ko
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
