Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Axelssonerna .
nungen satte tro till dessa rykten, hvilka bekräftades af herr
Eriks djerfhet att bemäktiga sig Stockholms slott samt riks-
föreståndareskapet öfver Sverige.
Sedan Eggert Frille, i slutet af 1466, återvändt till Dan-
mark affordrade konungen honom Tranekiärs slott och Lange-
land, dock utan att derföre erbjuda någon lösen. Men herr
Eggert förklarade: att han af Philip Axelsson, då denne i bör-
jan af 1464 med danska hären drog till Stockholm, hade
emottagit slott och län att hålla dem till hans barns och arf-
vingars hand, om han "forstackit worde." Detta inträffade
snart, ty Philip afled den 4 November 1464 i Wisby. Herr
Eggert hade derefter öfverlemnat pantegodsen till sin fogde,
med tillsägelse att om han aflede innan de blifvit inlösta,
denne skulle då öfverlemna slottslofven till Åke Axelsson,
barnens äldste farbroder och rätte värje. (31) Då herr Eggert
äfven nu nekade att till konungen afträda sin mågs pante-
gods innan lösesumman till honom blifvit erlagd, har konun-
gen med väpnad hand deraf satt sig i besittning. Det synes,
att dömma af Erik Axelssons bref den 14 September 1467
till rådet i Lübeck, såsom redan vid mötet i Kalmar under
Juli 1466 då Eggert Frille och Ivar Axelsson voro tillstädes,
frågan om panterätten till Tranekiär och Langeland varit å
bane, samt att rykten om konungens afsigter förnummits.(32)
Men konungen har dock först i slutet af 1466 eller början af
1467 bemäktigat sig nämnde slott och ö, hvarest vi den 10
Maj 1467 finna Erik Sture såsom konungens embetsman. (33)
Men Langelands återvinnande vållade förlusten af Sveriges
krona. Axelsönerna med undantag af gamle herr Åke
uppträdde nu i öppen strid mot konungen. Ivar skyndade sin
broder till hjelp, och bidrog i väsentlig mån, såsom vi ofvan
visat, att rädda Stockholm från de danskes och dansksinnades
anfall. Han såväl som herr Erik tillsände konungen formliga
"undsägelsebref," ja, den sednare underrättade till och med
hansestäderna om den mellan honom och konung Christian
stundande fejden. I skrifvelse till rådet i Lübeck, dat. Stock-
holm den 14 September 1467, ber han detsamma afbryta alla
handelsförbindelser med Danmark, och bifogar ett öppet bref
till borgrarne, hvilket han anmodar rådet att låta uppslå på
stadskyrkans port. (34)
Konungen dröjde icke att upptaga den kastade strids-
handsken, och då herr Ivar redan i början af året uppsagt
honom tro och huldskap, var det ock mot denne upproriske un-
dersåte som fejden börjades. Belägringen af Sölvitsborg
egde redan rum den 12 Juli, då vi finna konungen dervid när-
varande.(33) Eldvapnen hade ännu icke uppnått den för mur-
brytning erforderliga kraft och skottvidd, hvarföre äfven storm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
