Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Henrik Krummedig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
1
Henrik Krummeding.
Bille och dotter af Henrik Sparre och Kirstin Hasse. Fru
Johanna lefde ännu 1536. (20)
Af jordagods egde han Sireköping, Tosterup och Haglösa,
sätesgårdar i Skåne, samt gårdarne Fladje och Göstorp i
Tronninge härad af Halland, hvilka sednare hans fader af
Christian I erhållit i pant för ett lån af 100 mark. Enligt
riksrådets utslag den 27 Mars 1518 fråndömdes honom dessa
2:De gårdar, då "kronopant bör återgå till kronan när lånet
återbäres eller den bestämda pantetiden förlupen är." (21)
HENRIK KRUMMEDIG var enda sonen af danska riksrådet
Hartvig Erikson Krummedig, af holsteinsk adel, och hans andra
hustru, Karen Andersdotter Hack. Om hans födelseår är man
i okunnighet, men det inföll omkring 1460, ty år 1479 egde
han Brunnlaug gård i Norge och köpte jord, som han lade
derunder. (22) Han var riddare 1485 den 21 Aug., då han för-
länades med Skiesyssel, en del af Bohuslän.
År 1487 i December blef han höfvidsman på Aggershus,
och nämnes den 20 Augusti 1489 höfding på Bohus. Samtidigt
var han norskt riksråd, och innehade de båda sistnämnda be-
fattningarne intill 1503. Under tiden bevistade han möten i
Ny-Lödöse 1494 och 1496, och deltog 1497, såsom förut an-
förts, jemte höfvidsmännen på Warberg, Ebbe Munk, och Knut
Alfson, i belägringen af Elfsborg. Belägringens långsamma
gång tillskrifves den redan då rådande afunden mellan Krum-
medig och Knut Alfson. Konung Hans’ mindre belåtenhet med
den sednares förhållande röjes deraf, att Krummedig den 8
Juli fick bref på Nummedals län i Norge, att emottagas när
Knut Alfsons förläningstid var tilländalupen. Att allmogen i
Westergötland äfven var på Sturens sida, synes af konungens
bref den 28 Augusti, deri han befaller Krummedig "att straffa
allmogen deromkring som är olydig, och hugga af dem en
hand eller fot." Efter Elfsborgs intagande hade Krummedig
öfverbefälet derstädes till 1498. Under påföljande fredsår finna
vi honom sysselsatt med sitt embetes och egna angelägenheters
vårdande. Sålunda har han börjat förvärfva besittningar i
Halland genom att blifva pautinnehafvare af Svante Stures der
belägna gods, i det han lånade honom 1000 dsk. mark. Dessa
penningar afsände han från Köpenhamn den 2 Juli 1498, med
presten Jakob. (23) Den 28 Augusti 1499 skref broder Wesze-
lius, prior i Carthenser-klostret i Mariefred, till honom, att
han, på klosterbrodren Didriks förbön, upptagit herr Henrik,
hans hustru och barn i klostrets broderskap, så att de skulle
blifva delaktige af och tillgodonjuta alla de goda gerningar af
messor och aflat, af alla vakor som de vaka om natten i bön,
af alla almosor de gifva, af all castigation af deras kroppar
m. m. som till evig tid i klostret utöfvas. Till detta broder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
