Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Krummedig.
171
den 23 Oktober underrättades han af konungen om det af
Knut Alfsons enka, (fru Metta Ivarsdotter sedermera gift med
Svante Sture) åvägabragta uppror i Norge. Han anbefalldes
då att söka motverka allmogens förledande samt att under-
stödja Aggerhus, om det af de upproriska skulle anfallas.
Men han kunde hvarken hindra Aggerhus’ intagande, ej heller
att Nils Ravaldson samma år besatte Kungshälla och derifrån
belägrade sjelfva Bohus. Likväl lyckades honom, sedan Sten
Sture nödgats upphäfva Warbergs belägring, att genom ett ut-
fall förjaga norrmännen från Bohus. Den 13 December finna
vi honom i Laholm, der han å konungens vägnar anklagade
de upproriska, hvilka fallit i danskarnes händer. Men i Januari
1503 infann Nils Ravaldson sig åter i Kungshälla och in-
stängde Bohus.
Att konung Hans af politiska skäl önskade, för någon tid
fjerna Krummedig från Norge, hvarest denne egde många fien-
der, kan man med visshet antaga, fastän den kongl. skrif-
velsen af den 12 April 1503 förklarar: att hans personliga
närvaro i Danmark vore af nöden, och Krummedig deri an-
modas att åt sin svåger, Otto Rud, som med förstärkning af-
sändts till Bohus, antvarda slottslofven, som dock, enligt bref-
vets lydelse, framgent skulle hållas och förvaras till Krumme-
digs hand. Otto Rud förblef emedlertid slottsherre på Bohus,
och Krummedig förläntes med Holbecks län på Seeland, samt
tillträdde det i Juli s. å. och fortfor att i Danmark bekläda
sitt innehafda riksrådsembete. Samma år den 14 Aug. träffa
vi honom inför Seelands landsting, dit han var instämd för
dråp. En bonde, Peder Larsen, beskyld att hafva stulit 2
lam, hade af Krummedig i egenskap af konungens länsman
blifvit kallad till häradstinget. Men bonden åtlydde ej stäm-
ningen, utan inneslöt sig i sin gård, som af Krummedig form-
ligen måste belägras, hvarvid den förre tillsatte lifvet. Domen
afsade : att Krummedig och hans ledsagare, bland hvilka äfven
Torbern Oxe befann sig, skulle vara fria från allt vidare till-
tal i denna sak af den dräptes vänner, men att liket skulle
få njuta vigd jord och icke föras till tinget att umgälla efter
lagen.(25) Det synes häraf att, redan i slutet af 1400-talet,
den danska och sydsvenska allmogens gårdar voro byggda i
sluten fyrkant, en efterbildning af borgen med sin borggård.
Så ej i Island samt i större delen af Sverige och Norge, der
dessa gårdar utgöras af flere afskilda byggnader. Sjelfva ordet
hus i visthus, fårhus, fähus o. s. v., som numera äfven be-
tecknar en motsvarande afdelning i ett större hus, vittnar
derom att det senare byggnadssättet är det primitiva.
År 1505, från den 16 Juni till den 6 Juli, var Krummedig,
jemte konungen samt Danmarks och Norges riksråd, i Kalmar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
