Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Villum van Viernitz .
af Laxmands mördare) 200 mark till Krummedig samt full-
makt att pantförskrifva hans gods på Seeland, i och för be-
talande af köpeskillingen. Enligt förefintliga quitton å 12000
mark, har detta egt rum under åren 1505—1506.(31)
Slägtvapnet var en med rötterne uppryckt grön lind i
hvitt fält med 5 grenar med trifolier, på hjelmen tvenne pro-
beseider eller elefantsnablar. Till detta sköldemärke hörer
följande anekdot. Erkebiskopen i Lund, Birger, en son till
klockaren Gunnar i Lindberga socken af Himble härad i Hal-
land, förde äfven en likartad lind i sitt signet. Detta förtröt
herr Henrik och tvisten kom inför rådet, hvarest erkebiskopen
sålunda försvarade sitt vapen : "Edert adeliga vapen har jag
icke tänkt på, vill ej heller tillegna mig det. Min afsigt är
att ödmjuka mig, då Gud hafver upphöjt mig. Min fader var
klockare i Lindberga ; derom erinras jag af lindträdet, likasom
konung Agathocles åt ur lerkärl, för att minnas det hans far
varit krukomakare. Det öfriga i mitt vapen har äfven en an-
delig och uppbyggelig betydelse; trädets 3 rötter erinra om
treenigheten, stammen om Guds enhet, de 5 grenar med de 5
rosor om Jesu 5 sår och rosenröda blod; de 10 bladen äro de
10 budorden, som vi alla böra hålla, de 7 stenar, som ligga
vid trädets fot, beteckna de 7 dödssynderna, som vi böra trampa
under fötterna. Himlen, som sväfvar öfver min lind, erinrar
såväl om Himble härad, hvarifrån jag är kommen, som om
himmelriket dit vi alla böra sträfva att komma." (32) Med detta
svar voro konungen och riksrådet väl tillfreds, och Krummedig
måste sig dermed låta nöja.
WILLUM VAN VIERNITZ, ofta "Junker Willum" kallad blef så-
som förut är nämndt, höfding på Warberg, under tiden mellan
slutet af Maj och den 12 Juli 1519. (33) Att dömma efter nam-
net var han holländare samt har, redan under konung Hans’
tid, inkommit till Danmark. Han kallas "hofsinder" uti ett
bref af 21 September 1506, då drottning Christina går i borgen
för betalningen af en häst, som han köpt af en borgare i
Odense.(34) Troligen har han behöft densamme för sin utrust-
ning till det med Sverige utbrutna kriget. Dock har han, un-
der krigets lopp, erhållit befäl öfver några af konungens skepp,
hvilka härjade Sveriges kuster och uppbragte dess handels-
fartyg. Den 22 Juni 1508 var han jemte Severin Norrby och
Jörgen Koch (sedermera borgmästare i Malmö) utanför Kalmar,
som af Hemming Gadd innehades. Med honom afslöts då en
ny eller förlängd dagtingan, ehuru det stillestånd, som på
mötet i Köpenhamn ingåtts, skulle upphöra 8 dagar efter St.
Johanni dag. (35) Om Hemming Gadd, sålunda velat bereda sig
ett längre "pusterum," eller junker Willum, genom sin öfver-
talningsförmåga och diplomatiska fyndighet, inverkat på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
