- Project Runeberg -  Bidrag till Hallands historia. I /
179

(1874) [MARC] Author: Peter von Möller - Tema: Halland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645 - Villum van Viernitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Villum van Viernitz . 179
tappre bispen, är ej kändt. Men att "junkern" i hög grad be-
suttit dessa egenskaper ådagalägges af följande.
Det olyckliga slaget vid Brännkyrka samt danska flottans
brist på lifsmedel hade lärt konung Christian, att han, åtmin-
stone den gången, icke skulle blifva herre öfver Stockholm.
Han afslöt altså, den 12 September 1518, med Sten Sture en
vapenhvila samt öfverenskommelse om ett möte i Ny-Warberg
under följande året. Men några dagar derefter och under det
att danska flottan ännu låg vid Dalarön, sändes Willum van
Viernitz till Sten Sture för att förmå denne till ett möte med
konungen ombord på hans skepp. Sändebundet försäkrade,
att mötet skulle ske "utan argan list och blifva till evigt be-
stånd och gagn emellan de trenne riken," och lyckades att
härtill öfvertala Sten Sture. Men då denne, sedan de till
gislan utsedde danske ädlingar anländt, stod i begrepp att af-
resa, motsatte sig Stockholms borgmästare och råd denna oför-
sigtiga handling. Med mindre ridderlighet men med desto
större klokhet uppfattade de Christian II:s skaplynne, och för-
klarade: "att om herr Sten fore ut till konungen de genast
ville välja en ny riksföreståndare, emedan de väl visste att
han ej skulle återkomma, åtminstone icke så som han fore
ut" eller lefvande. Herr Sten lyssnade till deras föreställ-
ningar och junker Willum fick återvända med oförrättadt ärende.
Men snart derefter kom han tillbaka och lyckades nu att öf-
vertyga Sture, ej blott om mötets gagn för hans fädernesland,
utan äfven om tillförlitligheten af konung Christians "tro och
lofven." Åt Sten Sture öfverlemnades bestämmandet af mötes-
stället och af de ömsesidiga följeslagarnas antal ; dock begärde
konungen, såsom gislan för sig, att 6 namngifna svenska ädlin-
gar skulle infinna sig ombord på hans skepp. Sture ingick
härpå och Öster-Haninge kyrka bestämdes till mötesplats.
Junker Willum och de 6 gislan begåfvo sig till Dalarön, och
den 25 September red herr Sten till Öster-Haninge. Här vän-
tade han till den 27:de, då han underrättades att danska flottan
gått till sjös. Konung Christian medförde de såsom gislan
lemnade sex svenska ädlingar, af hvilka en Gustaf Eriksson
Wase trenne år derefter blef sitt fäderneslands befriare. (36)
Willum van Viernitz har snart efter konung Christians
återkomst till Danmark afsändts till Warberg, der vi i Januori
1519 finna honom såsom landsknekts-öfverste eller underbefäl-
hafvare. (37) Såsom höfding innehade han länet endast tre-
fjerdedels år, ty han afled straxt före påsken 1520.(38) Att ko-
nungen till en utlänning öfverlämnade ett af rikets vigtigaste
fasta slott, och detta under ett pågående krig, visar att han
hyst ett stort förtroende till junkerns trohet och duglighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 8 14:26:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pvmhall/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free