Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Trued Gregersson (Ulfstand).
som männerna. Sedan den andra stormningen blifvit afslagen,
uppstämde de från vallen psalmen: "vår Gud han är så fast en
borg." Häröfver vredgades svenskarne, menande att de der-
med hade ropat efter dem, och gjorde sig i ordning att storma
för tredje gången. Men då borgrarne sågo detta, skickade de
borgmästaren till dem för att fråga i hvems namn de hade
stormat staden eller i hvad ändamål de kommit." Det kom
sålunda till dagtingan den 1 November, då staden förband sig
att såsom konung hylla hertig Christian III samt, i händelse
af hans död, den, hvilken Danmarks råd samfält med konung
Gustaf och svenska rådet, dertill utkorade. (72)
Jakob Bagge, befälhafvare öfver en fännicka lansknektar,
sattes till höfvidsman för den svenska besättningen i Halmstad
och Johan Turesson tågade till Warberg den 6 November.
Här mötte honom, från slott och stad, starkare förskansningar
och mera krigsvanda försvarare. Oaktadt nio veckers beläg-
ring vunno svenskarne inga fördelar, hvarken öfver stad eller
slott; utan hade ofta att afvärja ganska djerfva utfall, t. ex.
den 13 Dec. då tvenne af de svenska underbefälhafvarne till-
satte lifvet. Men länet led deremot i betydlig grad af fiendens
brandskattningar, och skadan uppskattades af samtida till öf-
ver 10,000 mark. (73) Enligt bref, dat. lägret utan för Warberg
den 13 December 1534, från Johan Turesson och "öfver-capi-
tenerne," till de "kjære Bisper och herr Mons (Gyllenstjerne),
säges : att de hafva befallning att icke levrera något slag förr
än de fått den utlofvade förstärkningen. Emedlertid hafva de
befästat lägret för Warberg, så att de kunna förhindra all
tillförsel. (74)
Att Trued Ulfstand såväl som den skånska adeln icke af
böjelse utan af nödtvång hyllat grefve Christoffer, Christian
II:s föregifne banerförare, behöfver här lika litet utvecklas som
att borgare och bönder med längtan emotsågo den fångna
örnens befrielse till skydd mot hökarne. Men Ulfstand, oviss
om krigets utgång, föredrog en beväpnad neutralitet och af-
slöt i början af Januari 1535, genom höfdingen på Bohus Claus
Bildes förmedling, en vapenhvila att räcka till nästföljande påsk,
hvarigenom Sverige under tiden betryggades för anfall från
halländska sidan. Ej blott länets utan äfven hans egen fördel
har härvid gjort sig gällande, helst han, genom sitt under
året ingångna giftermål med Görwel Fadersdotter (Sparre),
blifvit innehafvare af stora jordagods i Sverige.
Äfven Johan Turesson hade, genom underrättelsen att gref-
ven af Hoija, som trädt på grefve Christoffers sida, i spetsen
för tolf fännickor knektar nalkades Warberg, gjorts beredvillig
för vapenhvilan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
