Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trued Gregersson (Ulfstand.) 189
Under tiden eller i slutet af November hade Holger Ulf-
stand, höfvidsman på Laholm, vid ett ströftåg bemäktigat sig
några hästar tillhörande svenska ryttare, som voro inqvar-
terade hos bönderna i grannskapet. Jakob Bagge, för att
hämnas samt med beräkning att öfverrumpla herr Holger, be-
gaf sig med 400 man från Halmstad och anlände i dagningen
till Laholm. Men då slottsherren var på sin vakt, lät Bagge
nedbränna staden, dock med befallning till knektarne att icke
förgripa sig på innevånarnes lif. Han förebär sjelf såsom ur-
säkt för denna hämnd, att han derigenom velat hindra den i
Engelholm stående fiendtliga styrkan att i Laholm, bakom
Laga-ån och i skydd af slottet, vinna en stark position för vi-
dare anfall.
Men en af de första dagarne i Januari stod likväl grefven
af Hoija med hela sin här framför Halmstad. Han sände en
trumpetare med skriftlig uppmaning till Bagge att uppgifva
staden. Då Bagge härtill nekade, beredde lübeckarne sig
till stormning. De svenske afskjöto då från vallarne några
gamla stycken, hvilka laddats så hårdt, att de söndersprungo.
Lübeckarne, modiggjorde genom denna naiva krigslist, stor-
made, men emottogos med väl rigtade salvor från både stora
och små eldvapen, så att de med stor förlust tillbakakastades.
Jakob Bagge sårades dock af en kula, som fastnade i höften, och
måste lemna kommandot till en af underbefälhafvarne, Abraham
Pedersson. Sedan kulan uttagits, lät han sig på en hästbår
kringföras. - Då Johan Turesson i ilmarsch skyndade från War-
berg, och grefven af Hoija derjemte erhöll underrättelse om
den skånska adelns förändrade sinnesstämning, uppbröt han
den 4 Januari från Halmstad för att icke råka mellan tvenne
eldar. Ankommen till Engelholm lät han sina trupper åtskiljas
och begaf sig till Köpenhamn, hvaremot svenskarne förenade
sig med den missnöjda skånska adeln.
Den 13 Januari kom det i Helsingborg till en träffning
mellan dessa och en afdelning af de lübska trupperne under
Marcus Meyers befäl. Segern afgjordes till de förras fördel,
hufvudsakligen genom riddaren Tyge Krabbes *) förrädiska
krigslist. Han hade åt båda partierna lofvat sitt bistånd, och
då han innehade Helsingborgs slott, var hans hjelp, serdeles
för lübeckarne, som stodo i staden, af största vigt. Men då
*) Han var Danmarks marsk samt halländsk godsegare och hade Ske-
dala sätesgård i Snöstorps socken, som han före 1520, för en pantsumma
af 1000 mark, köpt af Karl Knutsson (Tre Rosor). Karls morfader, Erik
Eriksson Gyllenstjerna, hade år 1466 köpt gården afJohanna, en dotter afPeder
Niklasson af Torstena-ätten, som före 1410 erhållit den i hemgift med
Märeta, Abraham Broderssons naturliga dotter. Gården öfvergick efter
hans död till hans måg, den tappre riddaren Peder Skram.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
