Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Charlesde Mornay.
ej blott proviant utan äfven solden uteblef, vållade danskarnas
snara återtåg. I bref till konung Fredrik af 30 Juli klaga
flere danska officerare, "att de snart vänta myteri bland krigs-
folket, som i några dagar druckit vatten och bekommit föga
bröd; och nu är till och med den fetalie, som det ställt sin
förhoppning till, borttagen." (7) Likaledes är det kändt, att ko-
nungens räntmästare icke vågade att med krigskassan begifva
sig in i Småland i fruktan att blifva plundrad. (8)
Under det att danska hären härjade i Sunnerbo, Westbo
och Östbo, var konung Erik på väg till Blekinge och inträffade
den 31 Augusti vid Brömsebro. Enligt Tegels uppgift lärer
han härifrån beordrat Mornay att med de under hans befäl
stående trupper skyndsamt möta sig utanför Ronneby.(9) Mor-
nay hann ej att åtlyda denna befallning, ty redan den 4 Sep-
tember var staden intagen. Omkring den 14 September stod
han utanför Sölfvitsborg. Tegels uppgift, att detta slott af dess
höfding Werner Parsberg uppbrändes den 6 September, veder-
lägges af 2:ne ännu förefintliga bref från Parsberg. Uti det
ena till konungen, dat. Sölvitsborgs slott Thorsdag näst efter
Vårfrudag (om hösten, den 14 September) säger han, att de
svenske "nu i sistleden Måndag (den 9 September) till ett antal
af 9 à 10 fännickor knektar och en fana ryttare ankommit
för Lyckå och der slagit läger samt uppfordrat slottsherren
Knut Hardenberg att uppgifva slottet, under hotelse att storma
det och ihjelslå allt lefvande. Och der ligga också två afdel-
ningar samlade mot Sölvitsborgs län." (10) Att en af dessa af-
delningar varit Mornays, synes af den andra skrifvelsen, några
få dagar derefter. Han beklagar sig öfver "ett rätt spotskt
bref från Carolus Frantzos," hvaruti denne behagade framföra
sina tacksägelser för det att Parsberg afbränt Sölvitsborgs
slott och sålunda beredt vägen för honom och hans folk. (11)
Mornay och Claes Christersson Horn, befälhafvare öfver den
andra af förenämnda afdelningar, brände derefter Sölvitsborgs
stad och Elleholm. Vid danska härens annalkande drogo de
sig tillbaka, och Mornay stod den 30 September vid gränsen mot
Göinge härad.(12)
Konung Erik var högst uppbragt öfver att Mornay icke
infunnit sig vid Ronneby, och fann häruti liksom i hans dröjs-
mål vid Halmstads belägring ett bevis på hans danska sympa-
thier. (13) Men det var ej alltid så lätt att handla i öfverens-
stämmelse med konungens ofta hvarandra motsägande ordres.
Så skrifver han den 14 Februari 1565 : att ehuru Mornay
vägrat att gå till Lifland, han dock icke är missnöjd derföre,
om Mornay vill låta sig bruka till andra värf i riket och upp-
fylla sitt löfte att göra ett infall i Göinge härad. Han skulle
härvid åtföljas af Peder Christensson och de smålandska ryt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
