Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Charlesde Mornay.
tarne, den småländska adeln och några fännickor fotfolk, bland
hvilka den tappre Lasse af Skaras. Den 23 Februari utfärda-
des konungens fullmakt i och för detta öfverbefäl, der han
kallas "vår troman och krigsråd." Men 14 dagar derefter be-
falldes han att, "om han varder förnimmandes fiendens an-
komst," begifva sig till Elfsborg, som sedan årets början för-
gäfves belägrats af Åke Bengtsson (Ferla). Ännu den 15 Mars
hade det icke lyckats Mornay att sammanföra sin lilla här,
hvarföre konungen samma dag utfärdar ett bref till menige
allmoge i Kronobergs län att vara Mornay följaktig in i Göinge
härad. Men redan 5 dagar derefter skrifver den otålige ko-
nungen till honom och uttrycker sitt missnöje, att icke något
krigståg börjats. Emedlertid inryckte Mornay under April må-
nad i Skåne, men beordrades den 6 Maj att inskränka sina
krigsoperationer till småländska gränsens bevakande. Den 27
Juni erhöll han befallning att infinna sig vid Elfsborg, och
den 12 Juli förnyades densamma. (14) Han har dock ställt sig
den första till efterrättelse, ty omkring den 10 Juli stod han
med sin afdelning i svenska lägret på Gullbergs ängar. Efter
att den 19 Juli hafva utvexlat några fångar uppbröt han
samma dag sent om aftonen och undgick sålunda att af Rantzau
förföljas. (15) Han marscherade derifrån till Skara, der han för-
enade sig med den der samlade hären.
Efter eröfringen af Warbergs slott den 15 September blef,
såsom vi förut anfört, Mornay utnämnd till dess befälhafvare.
Men redan den 29 s. m. stod Dan. Rantzau, med danska hären
utanför det sönderskjutna slottet, som till sitt försvar endast
hade en garnison af 4 fännickor knektar. Rantzau lät på den
klippa, som sedermera erhöll hans namn, uppföra ett batteri
af 6 grofva cartogher, men deras eld började icke förr än den
10 Oktober. De tyska knektarne, som måst lemna sina be-
hagliga vinterqvarter, visade sig mycket motvilliga, (16) vare sig
i brist af proviant eller för det svala lägrets skull, ty War-
bergs stad var jemnad med jorden och kunde ej gifva något
skydd åt fienden. Enligt Tegels uppgift blef det danska bat-
teriet demonteradt af slottets kanoner och danskarne, som flere
gånger stormade, förlorade dervid 1600 man. (17) Vi skulle
icke hafva anfört denna såsom det vill synes, något förstorade
siffra, om icke en af Daniel Rantzaus panegyrister godkänt
den för att dymedelst öka segrarens vid Axtorna ära. (18) Ar
uppgiften öfver danska belägrings-arméens förlust sannings-
enlig, länder det modiga försvaret den lilla garnisonen och
dess befälhafvare till stor heder.
Så tänkte ock konung Erik, då han i bref, dat. Wadstena
den 3 November 1565, förklarade, att Mornay och slottets be-
sättning tappert tillbakaslagit danskarnes anfall, hvaraf konun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
