Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Hallands Furstar och Höfdingar intill år 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Charles de Mornay.
omtalas af våra historieskrifvare ganska ofullständigt. En sam-
tida, Swen Elafsson, säger att skottarne öfverenskommit att
under uppförandet af en svärdsdans på slottet öfverfalla och
döda konungen, men att denne, varnad, inställde det tilläm-
nade "mummeriet" *). Messenius åter yttrar, att Mornay tvekat
att gifva det för anfallet öfverenskomna tecknet. En skottsk
kavalleriofficer, Hugh Cahun, som i flere år vistats i Sverige
och år 1571 af konungen erhållit ett af dess arfvegods, (48)
yppade sammansvärjningen för honom, och har äfven angifvit
Mornay såsom deri delaktig. Men då han icke kunde leda
anklagelsen i bevis, straffades han sjelf till lifvet. Skottarne
afsändes i början af Oktober till Finland och Lifland;(49) och
då Cahuns afrättning först inträffade efter den 15 Oktober, (50)
kan sammansvärjningen antagas hafva egt rum under Septem-
ber månad. Att den "räddhogade" konung Johan icke ansåg
sig rätt säker i skottarnas närhet, synes deraf, att han från
Svartsjö utfärdade åtskilliga befallningar om deras afsändande.
Mot Mornay har konungen dock icke hyst någon misstanka, ty
den 3 Oktober erhöll denne fullmakt såsom höfding öfver Elfs-
borgs och Gullbergs slott med underliggande härad samt der-
jemte uppdrag att mönstra konungens krigsfolk i Vester-
götland. (51)
Saken var nära bortglömd, då Pontus de la Gardie, som
vid sistnämnda tid varit i Stockholm men sedan återvändt till
Reval, erhöll närmare upplysningar eller angifvelser om sam-
mansvärjningen. Vid den ransakning, som den 20 Mars 1574
af honom hölls i Weissenberg, vittnade skottske sekreteraren
William Hart, som likväl redan den 3 Mars derom tillskrifvit
konungen: att kapten Gilbert Balfour i Stockholm sagt till öf-
verste Archibald Ruthven, att Carl de Mornay ville betala dem
full sold och 3 månaders förskott, om de (skottarne) ville tjena
hertig Carl. Hart hade derefter, i sällskap med Balfour, in-
funnit sig hos Mornay, som förklarade, att han rörande detta
ärende till hertigen afsändt Sigfrid Preston, men att denne
ännu ej återkommit. En skottsk officer, Jakob Stuart, berät-
tade hvad han hört af en kapten Hugo Lauder. Det innehöll,
utom förenämnda löfte om solden å hertig Carls vägnar, att
Balfour och kapten Michel, under föregifvande att i enskilda
angelägenheter tala vid konungen, skulle söka inträde i hans
sängkammare och der mörda honom. Deras knektar skulle
vara i närheten, beredda till hjelp, och efter mordet skulle de be-
mäktiga sig slottet. Konungens tillgifnaste anhängare, bland
hvilka Pontus de la Gardie nämnes, skulle dela hans öde.
*) Tsk. Mummerey, förklädnad, maskering; maskerad. Sven Elafs-
sons Paralipomena (Handl. rör. Skand. Hist. 12 р. 193.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
