Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilagor - 9. Christierns I:s bref till innevånarne i Gamle- och Ny-Warberg - 10. Christian III återlemnar till Gustaf I hans arfvegods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Bilagor.
forfang. Item at engen wore borgere eller vndersate skulle
taghe fremmide köpmæntz pænninge eller gotz eller haffue we-
dherlaghe met thöm oc brughe till köpmentzssens gaffn eller
nytte. Hwoo som her emoth finniss, haffue forbrodhet samme
pænninge eller oc gotz oc ther till xl mark kongen, oc xl mark
till byen. Item at wore borgere mwe forfrachte tytzke mæn
theres skep at före forne köpmen theres gotz till Tytzland met,
thogh swaa at the æy sælffue sænde noghet theres gotz eller
köpmenskap ther vth met. Item om seyling i Wester siö skall
wære oc bliffue, som her till wærith haffuer æffter gammel sit-
wane. Item hwo som tyst öll will före in i righen till at sel-
lie skall giffue konningen eet loth sölff paa hwær læst till hans
fadebur oc engen tynne dyrere sællie æn atten skillinge, oc hwo
som myndre före æn læst giffue myndre aff sölffuith effter tal-
lith, oc enghen andre wore fore at bære æn sölff, oc saadant
sölff skall vpbære konningens æmitzman i köpstat eller læn,
hwar thet öll in kommer, oc göre konningen ther goth redhe
oc regenskap aff i hans fadebur oc enghen andhen, hwath hæl-
der köpstæderne eller lænenne ære i pant eller forlæning. Item
om noghen goth man, ænthen aandeligh eller wertzlich, behöf-
fuer till siit eget behoff tyst öll, tha maa han lathe hænthet
vdhen forne sölffs besværing. Item alt andhet gotz oc köp-
mantz gotz toldes fore æffter gammell sitwane. Item skall
thette forbuth oc skickelsæ paa gaa sti. Andree dagh næst
kommendes, oc standende bliffue, vd
vdhen wii met wore mene
raatz raath thet anderledes skickendes worde. Thii forbyde
wii alle ehwoo the hælst ære eller wære kunne, oc serdeles
wore æmitzmæn oc fogethe, at göre emoth forne article i nogre
made, saa frampt wii skulle æy lathæ ræthe ower thöm, som
bör at rettes ower thöm, wore breffue oc bwth æy holde wele.
Oc bethe wii oc byde ether wore fogete oc æmitzmæn, borg-
mestere oc tollere, hwer i sin læn oc köpstath, ati her vppaa
lathe ware taghæ at forme article saa holdes, som forskreffuith
staar, oc æy tillsteder noghen ther emoth at
.. göre, saa frampt
wii skulle ey haffue tiltall till ether, om i æy ther ower ræthæ oc
metfare paa wore wegne som tilbör. Jn Christo valete. Ex
castro nostro Haffnensi die beati Michaelis archangeli nostro
sub secreto anno domini medlxxv 0.
Orig. pappersbref i Dsk. Geh. Arkivet. (Gl. Sv. Jordeböger
fasc. 103 Lit. H. Qvarlefvor af sigillet).
10..
Christian III återlemnar till Gustaf I hans arfve-
gods i Halland, dat. Köpenhamn d. 1 Septbr 1537.
"Wij Christiann mett guds naade Danmarcks Norgis Wennd
och gotte Koning Hertug vdj Slessuig Holstenn stormarn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
