Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
melska. När no en sådan filosofiskt anlagd varelse här i
lifvet skådar afbilder af den öfverhimmelska världen, hvilka
här finnas, ehuru visserligen ganska ofullkomliga, så blir
han hänryckt och knappt sig själf mäktig, men vet till att
börja med icke egentligen, hvad med honom föregår,
emedan dels afbilderna äro ofullkomliga, dels hans egen
uppfattning förslöad, eftersom den måste förmedlas genom
de kroppsliga sinnesverktygen, hvilka såsom kroppsliga icke
äro så särdeles lätthandterliga. Det bästa bland sinnena är
dock synen, och med henne uppfattar han det sköna i
världen. Det sköna själft har han såsom ande fordom
skådat, och nu, när han ser det skönas kroppsliga afbilder i
deras högsta möjliga fulländning, nämligen såsom sköna
människogestalter, då gripes hans själ af en underlig hem.
längtan, på samma gång han erfar en känsla af innerlig
förtjusning öfver att hafva kommit i närheten af något
med hans egen öfverjordiska natur befryndadt. Han
sluter sig med hänförelse till det sköna föremålet, och själens
värme ger växtlighet och lif åt de fjädrar, som skola
möjliggöra en blifvande himmelsfärd. Och så följer då,
om han städse väl skickar sig och segrar öfver alla
frestelser, det lif af filosofisk storhet, renhet och dygd,
hvil-ket, tre gånger förnyadt, bereder återvägen till det hem,
hvarefter han alltid längtat, och där han i de odödliges
sällskap ånyo skall få betrakta den öfverhimmelska
världens ogrumlade sanning och ofördunklade skönhet.
Det är, såsom vi se, en djärf fantasi, som målat
denna själarnas historia. Om vi därutur ville framdraga
den filosofiska tanken, så möter oss då i första rummet
den bestämda förklaringen, att själen icke är uppkommen
och icke heller kan förgås. Den angifna grunden är
hennes karaktär af själfrörelse, eller hvad vi skulle kalla
själf-verksamhet, själfbestämning, och denna tillhör alltså själens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
