Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöll för sig själf och sina närmaste lärjungar. Sitt
förnämsta stöd har väl denna åsikt hämtat från den
beskaffenheten hos Platons skrifter, att åtskilliga ibland dem
synas sakna ett bestämdt slutresultat, åtminstone ett
positivt; det händer någon gång, att en dialog slutar med
bekännelsen om, att vi sålunda icke veta det, som vi trodde
oss veta, eller som vi ville veta. Detta ger intrycket af
någonting icke alltid allvarligt menadt, åtminstone af något
icke afslutadt; och det har då legat nära till hands att
antaga en annan platonsk filosofi, jämte den skrifna, genom
hvilken dylika oegentligheter vore afhulpna. Skall nu
detta betyda, alt Platon muntligen vidare utfört det, som
i skriftlig form endast blifvit antydt, eller mera positivt
angifvit de resultat af sin forskning, hvilka i dialogerna
endast äro på ett mera negativt sätt meddelade; då är vid en
sådan uppfattning ingenting annat att anmärka än det, att
Platons åsikt om viktigare filosofiska frågor redan ur de
skrifna dialogerna, med hvarandra sammanställda och
jämförda, i de flesta fall framgår med full klarhet för hvar
och en, som något litet vill begagna sin eftertanke; och
det skulle icke vara underligt, om Platon, när han
underlät att på läroboksvis diktera satser öfver det ämne, hvilket
i hvarje fall behandlades, just afsett detta väckande af
den läsandes egen eftertanke genom den för honom gifna
nödvändigheten att själf draga slutföljder, ifall han ville
komma till ett tillfredsställande resultat Ville man
återigen påstå, att den filosofi, Platon muntligen meddelat,
varit en väsentligen annan än den i dialogerna framställda,
och att Platons skriftställareverksamhet rent af gått ut på
att för mängden öfverskyla och undanhålla hans egentliga
lära, då måste vi säga, att detta påstående ställer sig i
uppenbar strid mot den personliga karaktär, historien åt
Platon tillerkänt, enligt hvilken en sådan dubbelhet skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
