Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
existens kan ligga, tillkommer detsamma oafkortad. Detta
är det, som vi kalla det sant varande, och detta är det,
som vi söka.
Sedan frågan om den sanna kunskapen af Platon
blifvit besvarad, finns det för honom en gin väg att också
besvara frågan om det sanna varat. Han kan nämligen
från beskaffenheten af den förra sluta till beskaffenheten
af det senare. Vi skola något senare visa, huru detta
sker. Dessförinnan vilja vi i likhet med det sätt, vi
använde vid framställningen af Platons lära om kunskapen,
låta Platon bemöta förhandenvarande åsikter, hvilka för
honom icke kunna vara tillfredsställande. Frågan om det
sant varande var ingalunda en ny fråga och hade icke
heller under de närmast föregående seklerna saknat svar.
Platon förbiser icke denna omständighet, och lika litet
som han vill göra till sin en oriktig åsikt blott därför,
att hon varit historiskt gifven, lika litet vill han kasta
bort det verkligen goda, som en föregående bildning redan
bragt i dagen. För att undvika det ena såväl som det
andra, måste han till skärskådande upptaga de historiskt
gifna svaren på frågan om det sanna varat.
När det är fråga om, hvad det sant varande är, så
är det tydligen en förutsättning, att det är något och på
något sätt. Detta är en fullt berättigad förutsättning, för
så vidt som det förhandenvarande till följd just af sin
ofullkomlighet icke kan vara sin egen grund och
följaktligen fordrar en grund, hvilken är fri från
ofullkomligheterna. Denna är då det sant varande. AU ett sådant
fanns, därpå kunde filosofien aldrig tvifia, men hvad det
vore, det blef frågan.
Att säga, hvad någonting är, det är att angifva dettas
väsentliga egenskaper. Därpå hade filosofien arbetat intill
Platons dagar. Bland egenskaper, hvilka i första rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
