- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
133

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föränderlighet är en motsägelse, vid hvilken tanken endast
i förtviflan om andra utvägar kan stanna. Andra hade
sökt det oföränderliga i universi matematiska lagar och
former, och väl kan det medgifvas, att de dymedelst
funnit ett oföränderligt, men ett sådant, som icke fanns till
annars än under förutsättning af de växlande tingen, en
oföränderlighet således, som lånade sin verklighet från det
föränderliga och alltså icke genom sig själf vore fullt
verklig. En enda skola, den eleatiska, hade gjort riktigt
allvar af sökandet efter det oföränderliga och verkligen
träffat detsamma, men endast i en enda punkt, det
bestäm-ningslösa varat eller enheten. Det hade gått dem
ungefär så, som det går, i fall man uti en i sitt egen plan
oupphörligen kringvriden yta ville söka det beständigt
stillastående: det kan träffas blott i en enda punkt, den
kring hvilken ytan vrider sig. Vid denna punkt höllo sig
eleaterna fast med förtvifians styrka, och för att icke
blifva hufvudyra af rörelsen rundt omkring, så fäste de
sitt öga endast på den stillastående punkten och nekade,
att några fiere än den strängt taget funnes till. Så hade
de väl funnit ett oföränderligt, men ett så innehållslöst,
att endast den mest järnhårda rigorism därmed kunde
vara belåten. Emellertid, då de verkligen funnit ett
oföränderligt, hvilket alltid är i filosofiens intresse, så kan
Platon så till vida med dem vara belåten, och han plägar
också, när han talar om föregående åsikter, från alla de
andra försokratiska skilja eleatismen såsom den förnämsta.
Så mycket mindre belåten är han med de öfrige. De
hade allesammans till filosofiens princip upphöjt, om icke
rent af föränderligheten eller det föränderliga själft,
åtminstone ett sådant, som hade att tacka det föränderliga
för sin verklighet. Kunde detta vara rätt? Omöjligt. Det
sant varande kan hvarken i det afseendet vara motsä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free