Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naste och bästa verk. Så måste man alltså förnuftigtvis
påstå, att denna världen genom Guds försyn i sanning är
vorden ett besjäladt och förnuftbegåfvadt lefvande väsen.»
Huru Platon närmare beskrifver världsbildningens
process: huru han bestämmer de kroppsliga
grundelemen-terna och återför deras väsentliga åtskillnad till
geometriska bestämningar — så att eldens grundform är
tetrae-dern, luftens oktoedern, vattnets ikosedern, jordens kuben
(antaganden lånade från pytagoreern Filolaos) — huru han
låter hela den synbara världen gestalta sig till en ofantlig
sfär, hvilken sönderfaller i tvenne områden,
fixstjärnhim-melen och planethimmelen; huru han låter jorden,
själf stillastående, intaga centrum i hela universum,
om-gifven af solen, månen och planeterna, hvilka tillsammans
med den ytterst liggande fixstjärnhimmelen hvarje dag
hvälfva sig omkring jorden från öster till väster, under
det alt de, jämte denna rörelse i det hela hvar för sig
hafva en motsatt rörelse från väster till öster, hvilken
dock aldrig är så hastig, att han upphäfver den förra:
allt detta kunde vara intressant nog att erinra sig, om
tiden sådant medgåfve. Då detta icke är händelsen, så
måste vi nöja oss med det sagda.
Till läran om det blifvande hörer också läran om
människan, för så vidt som äfven hon är ett växling och
förändring underkastadt väsen. Människan är
förnuft-begåfvad och, ehuru i detta lifvet vid stoftet bunden, dock
till sin själ odödlig. I själen urskiljer Platon trenne
förmögenheter eller delar: den förnuftiga förmågan eller
tänkandet, den sinnliga begärförmågan och en förmedlande
del, som saknar den förras klarhet, men ändå icke går
ut på det sinnliga. Vi hafva redan i det föregående gjort
bekantskap med dessa förmågor under den bildliga
gestalten af körsvennen och de bägge hästarne vid det spann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>