Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idéen införas endast i tänkandet och viljan, och hon kan
där endast blifva tänkandets och viljans itmeh&U, icke
sammansmälta med tänkandet och viljandet själft.
Blandad, som det färgade ljuset, kan idéen införas hos
individen ända till den punkt, där den rena materialiteten
vidtager, s&som naturexistensens för all uppfattning och allt
ljus oåtkomliga, bottenlösa djup.
Om nu idéen, som är det högsta, hvilket i allmänhet
finnes, och som människan särskildt kan hos sig
förverkliga, med nu angifna gränser kan i den enskildes lif
införas eller förverkligas; hvilken gestalt kommer då idéen
att antaga betraktad såsom ett hos den enskilde
förverk-ligadt, eller hurudan blir beskaffenheten hos den enskilde,
som hos sig förverkligat det högsta? — Det allmänna
svaret på denna fråga blir det, att en sådan människa är
dygdig, ty att hafva förverkligat det högsta, som i
mänskligt lif kan införas, det är först att vara riktigt duglig
såsom människa eller att vara dygdig. Och eftersom det
högsta goda just befanns vara detsamma som det högsta
hos människan förverkligadt, så är då dygden, såsom
redan nämnts, det goda för människan. Och då såväl det
högsta är ett, som också människan själf är en, så blir
äfven dygden såsom sådan en. Men då människan äger
flera förmögenheter, och då det idéens förverkligande, som
kallas dygd, måste träffa dem alla, så kunna vi äfven
tala om flera dygder, hvilka då komma att stå i samma
förhållande till dygden som det, hvari själens s. k. delar
stå till själen själf. Själens delar voro förnuftet,
sinnligheten och en förmedlande del. Med afseende på dem
alla kan människan hos sig införa eller förverkliga idéen.
Idéens införande i förnuftet, d. v. s. i vetandet och
dymedelst omedelbart äfven i viljan, ger naturligtvis
begreppet visdom, ty vis kalla vi den, som vet sanningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
