Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken åtgjorde den riktiga beskaffenheten hos själen i det
hela, så fick också hvartdera ståndet, för så vidt det
fyllde sin uppgift, en karaktär motsvarande den
motsvarande själsförmögenhetens riktiga beskaffenhet eller dygd.
Förnuftets dygd, visdomen, blef sålunda äfven en dygd,
som särskildt fordrades af de styrande i staten;
besinningen borde utmärka det närande ståndet, modet krigarne.
Vi nämnde, att statens ändamål icke var
tillfredsställandet af människans sinnliga behof. Att äfven detta
i statsändamålet ingår, se vi nu i och med erkännandet
af det närande och det faror afvärjande ståndets
oumbärlighet; men det ingår blott såsom medel och förutsättning
för det egentliga ändamålet: rättrådighetens förverkligande.
Här kunde nu någon fråga, om staten icke ändå visat sig
vara till för personernas skull, visserligen icke längre
personerna såvidt de äro sinnliga, men så vidt de äro
förnuftiga, då ju rättrådigheten är en förnuftig och personlig
egenskap, och staten är till för rättrådighetens skull.
Härpå måste vi svara nej. Rättrådigheten är visserligen
en bestämning, som endast finnes hos personer, men
själfva kärnan af det personliga är icke träffadt i den
blotta rättrådigheten. Rättrådigheten är en gestalt, som
idéen får, när hon föres in i den mångskiftande
personliga världen. Hvilketdera står då idéen närmast,
rättrådigheten eller personerna? Naturligtvis rättrådigheten,
ty hon är idéen hos personerna. Men nu är idéen det
högsta, för hvars skull allt annat är till. Om vi då skulle
gifva den högre betydelsen åt ett af de två:
rättrådigheten eller personerna i staten, så måste denna högre
betydelse af Platon ovillkorligen tillerkännas åt
rättrådigheten. 1 statslifvet är det då icke rättrådigheten, som är
till för personernas skull, utan det är personerna, som
äro till för rättrådighetens skull. Fasthålla vi denna för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
