- Project Runeberg -  Elefantens Naturalhistoria, samt något till upplysning om det längesedan utdöda Mammot- eller Behemotdjuret /
12

(1804) [MARC] [MARC] Author: Conrad Quensel With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

till slägterlias bibehållande. Den bullrande musiken af
trumpeter och dylikt hade ej samma verkan. Under
musiken af en enkel och öm Ilomance, melankolisk och
klagande genom ljudet af en basson, voro båda högst
.uppmärksamma och syntes alldeles tillslutna för alla andra
intryck. Airen ra ira, som gafs efter Romancen,
förändrade deras ställning och liksom tvingade dem alt antaga
dess glättiga takt, och då samma Air, efter andra pjeser
emellanåt, för 5:dje gången spelades, blef honan alldeles
futom sig, hoppade, smekade hanen med snabeln,
lockade honom genom ändrade ställningar att svara mot
hennes ömhet, skrek och tillkännagaf sitt begär; men på en
gång, då hon såg sin möda vara förgäfves, återtog hon
sin förra dansgång efter takten och syntes skamfidl
öfver det som nyss händt. Vid ouverturen i Nina, då
flöjten höres ensam, tycktes likväl hanen bli mindre liknöjd,
men om han var tör ung, eller musiken icke i riklig
ordning gifven, eller om parning ej är att vänta i tama
tillståndet, är ej lätt att afgöra; det kom icke till någon
^verklighet dem emellan.

Hufvudet är ganska olika hos den Indiska och
Afrikanska. Den förra har det mera aflångt, med platt eller
konkav panna ; den sednare har rundare hufvud och pannan
äiästan konvex. Hos den Indiska är pannan och nacken
längsefter delad i z kullriga delar, genom en intryckt
djup fåra, i hvilken det staika nackbastet, som kommer
från 1-3-ggkotornas tagg-utskott och som uppbär hufvudet,
fäster sig. I denna fåra, nära främsta halskotan, är
hnf-jvudskålbenet så tunt att kor nacken, eller den som styr
djuret, plär med ett livasst instrument, som här instickes
i hjernan, hastigt döda Elefanten, då hans yra och raseri
icke medgifva andra medel , alt förekomma följderna af
dess ostyrighet. Bensömmarna synas, älven på unga
hnf-jyudskålar, blott till en del och otydligt. Sjelfva
hufvudskålen är mycket större än hjernmassan till sitt utrymma
fordrar; emedan benens yttre ocli inre skifvor äro
afskilda genom en mängd toma rum, delade i smärre celluler,
hvilka genom föreningar med sinus frontnles och näsan ,
samt med Enstachianska röret i svalget, få tillgång på
luft. Fä samma sätt intränger luft emellan bent.aflorna på
liufvudskålsbenen hos Ugglor, som äfven ha stora runda
hufvud. Härigenom minskas hufvudets tyngd och kan
lättare uppbäras, än om alla benen varit täta och solida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qcelefant/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free