Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nàsbåligbeten utsträcker sig öfver ocli pä sidorna om
hjernan, hvaraf hufvudet blir bakåt och på sidorna vidgade
och ijockt, samt gifver derigenom en större yla ät
tuggmusklarnes fästen och andra hufvudets delar.
Näshålen i benen äro framtill genom en hinna til!slu:na;
skiljeväggen (septum) uppkommer af båda näsbenen; på sidan
om skiljeväggen äro 2 broskaktiga musklar, som gå ner
till luftstrupen, hvars lufthål är ganska trängt, och kan
alldeles tillslutas då t. ex. vatten qvarhålles i snabeln och
djuret andas med munnen. "Elefanten saknar process,
ms-stoideus och således äfven muskeln, som af den och
bröstbenet har sitt namn, men äger i stället en muskel, som
går från bröstbenet till öfra käken (sterno-maxill.).
Perrault ansåg oriktigt hjernmassan , i förhållande till
kroppens volum , såsom liten och uppgaf dess storlek, af en
17 årig Elefant, till S tum i längden, 6 i bredden och
tyngden till 9 fe; och ligger ej heller stora hjernan, såsom
hos menniskan, öfver den lilla, utan anmärker Carnper att
lilla hjernan var genom en vertikal skiljhinna (tentorium),
bevarad från tryckning af den stora. Han observerade
iifven, att glandula pinealis, liatss och tesces, och liera
andra delar, voro förvänande lika med dessa delar i
menniskans hjerna. Luktnerverna hade ’stora ihåligheter i sin
inre massa, fyllda med en rödaktig vätska; detta linnes
ofta i synnerhet hos växtätande djur.
Halsen är, hvad benen beträffar, sammansatt af 7,
korta balskotor, hvilka med åren förlora i sir. rörlighet
och slutligen sammanväxa, utom den kota (atlas), som är
närmast hufvudet. Nackbastet börjar öfver korsbenet,
och lästes under vägen till hufvudet, på. ryggkotornas
taggutskott; en del stadnar på sidan om spinn capitis i
hufvudskålen; en del i alla halskotorna, utom atlas.
Halsen är ganska kort och tillåter icke hufvudets lutande till
jorden; men om en kort hals gjort snabeln nödvändig,
öller om snabelns närvaro gjort en lång hals öfverflödig,
ämna vi icke afgöra. Det är nog alt se huru det ena
blifvit afpassadt efter det andra och att naturen öfverallt
varit så frikostig på olika utvägar, lör att vinna samma
ändamål. — Ryggkotorna, 20 till anlalet, med lika många
refben på sidorna, neml. 7 verkliga och i3 falska, ha
ganska höga taggutskott (apoph. spin.) hvilka på unga äro
krokiga, men på gamla mera raka och bakåt
nedböjda.-Ryggraden, som på gamla är rakare äö på unga, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
