- Project Runeberg -  Elefantens Naturalhistoria, samt något till upplysning om det längesedan utdöda Mammot- eller Behemotdjuret /
15

(1804) [MARC] [MARC] Author: Conrad Quensel With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i5

sam sena, som går längs åt dorsum penis fästad vid gtoris,
Erectores finnas dessutom. Efter erektion eller
urinens uttömning, hvilken sker såsom hos hästen framåt,
draga de nämde musktar penis tillbaka i sin slida, som
vid hastigt påseende lätt tages för serotina. Aristoteles
räknade, redan för sin tid, icke Elefanten bland
retromin-gentia och beskrifver parningssättet såsom vanligt med
Hästar och andra djur; men detta var lör enkelt för
Elefanten, och man har allmänt berättat andra underligheter
i stället. Acceleratores ttrinæ äro på båda sidor dubbla.
Honans yl tre köndelar sitta vanligen under buken,
framemot nallen, hela 2 lot från- vanliga stället hos andra djur,
hvaraf händer, alt uttömningen af urin sker framåt. Men
under brunst tiden draga dessa delar sig småningom mera
bakåt och niirmare arms, så att urinströmmen får en
motsatt direktion och parningen k,in ske såsom vanligt ibland
fyrfotade djuren. 1’nrranlc fann Clitoris vara 2 tum i
diameter; e«giua gick bakåt till os pubis; och uteriis, t V fot
lång och 10 tum bred, var oval till sin form. Dessa
delars ovanliga läge har utan tvifvel gifvit anledning till de
oriktiga berättelser vi hittills haft om dessa djurs ställning
under parningen. Exkrementerna äro runda och likna
hästens, men äro mvcker. större. — Svansen räcker något
öfver halfva bakbenets längd och har mot slutet, der den
är plattad, grofva, sega och spänstigt’ hår, som lätt affalla,
äro tjocka vid basen som måttligt grof ståltråd, svarta,
raka och glänsande. En sådan nfhuggen på en lefvande
-vild Elefant, räknas bland Negrerna för en stor skatt och
betalas stundom med 2-5 slafvar. De utöfva dermed
åtskilliga vidskepelser.

Hodkjs är efter ålder ccit ställen på kroppen olika
tjock och kan af en mnsköt-kul.<’ geuonnrängas. Drn är
vanligen mörkgrå, något fallande i brunt, på de unga
försedd med korta ganska glest strödda hår, hvilka med
åldren försvinna, mom på några få ställen, säs<>n: un.ler
hakan och vid k nä en m. m. der de länge qvarblifva.
Öfver allt i;rmas i huden sprickor och skrollighrtsr, vitan
ordning, nästan som huden pä menniskans hand ini, visar
lina ore,lei ligt dragna strek, som korsa-.hvarannan,
ll-rf-fon liknat Elefantens hud, vid barken af en gammal Ek,
men så djupa lära sällan sprickorna finnas. At något .»lags
likhet med Elefantens hud, liar en sjukdom, sora anfaller
vll slägte, fått na#ia at" ElephantiasU. Att förekomma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qcelefant/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free