Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iS
ölägenheterna af dessa skåror i huden, smörjas de tama
Elefanterne ofta med oljor eller talg och badas flitigt;
de vilda strö öfver sig jord, eller sand, eller vältra sig deri,
dä de ännu äro våta efter badet, hvarpå de sätta mycket
värde. Man omtalar röda varieteter, men förmodligen
hafva de med någen rödaktig jordskorpa varit
öfverdrag-ne. De hvita, hvilka man i Indien så högt värderar, att
Regenten i sin titel kallar sig ägare af en hvit Elefant,
och för hvilken blodiga krig blifvit förda, äro endast
sådane, som af ett slags sjukdom blifvit det , liksom ibland
menniskor de så kallade Albin os, som få mjölkhvit hud.
Bes och Fötter likna starka pelare, som uppehålla
den stora och lunga kroppsmassan, utan tydliga knä eller
utstående benknölar. Frambenen äro högre och tjockare
än bakbenen; också faller tyngdpunkten af det stora
tunga hufvudet i framfötternas linie, hvilka derföre måste
vara starkare. Fastän de tvära och klumpiga fötterna
synas utan fingrar och tår, så finnas de likväl, hvilket synes
bäst pä skelettet; af den tjocka huden äro de omlindade
och undangömde. Likväl frambryta efter hand Hera
bemäktiga beklàdningar eller naglar, en för hvart finger eller
tå. Kujfun räknar 5 sådana tör både framfött er och
bak-fötter; men C amper rättar delta misstag och uppger 5 för
de främre- och blott 4 för de bakre fötterna. Naglarna
utväxa dock icke alla på en gång utan först de medlersta
ocii successift de öfriga; och skall en unge, efter Ilouels
förmodan, sakna alldeles tecken till naglar. Likväl finnas
de utmärkte, 5 på framfötterna och 4 på baklotterna, på
ett foster af vid pass J alns längd, som i spirilus vini
förvaras biand K. Felt. Akademiens Naturalsamlingar och
hvilket sannolikt tjent tiil original för figuren i Sebas
Museum Tom. i. Tab. ni. fig. 1. Sjelfva fotsulan är hård
och hornaktig, rund pä frainlötterna och ailång samt
mindre på bakfötterna. Kltfanten, som mest hvilar på buken
med utsträckta bakben, kan lägga sig, resa sig opp igen,
sitta på bakbenen, gå och springa, samt verkställa
fyrfotade djurens vanliga rörelser. Del torde likväl icke böra
nekas, att en gammal Elefant, soin har styfva leder, och
som några gånger med plåga erfarit svårigheten att resa
sig, hellre hvilar slående, till dess det genom långtid och
vana kan bli en nödvändighet Detta torde hända lättast
med de lama. och deial har lablen uppkommit, att han ej
kan lägga sig. Jag har setl en häst, som på ti år, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
