Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII - XXVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 130
hon förnekade Kristus, då hon lät den jordiska kärleken vinna insteg i sitt
hjärta.
Men Petrus svarade:
— Tre gånger förnekade jag Kristus, men Han förlät mig och befallde
mig att valla Hans hjord.
— Och så tänkte jag på, att Vinicius hör till Cæsars hovmän, fortsatte
Crispus.
— Kristus har uppmjukat ännu hårdare hjärtan, sade Petrus.
Och Paulus från Tarsus, som hittills suttit tyst, lade handen på sitt bröst
och sade:
— Jag är den man, som förföljde Kristi tjänare och utlämnade dem åt
döden. Jag ville utrota sanningen från hela jorden och likväl bestämde
Herren mig att förkunna den över hela jorden. Jag har predikat sanningen i
Judéen, i Grekland, på öarna och i denna gudlösa stad, då jag första gången
vistades här som fånge. Och nu skall jag träda in i detta hus för att böja
detta stolta huvud för Kristi fötter och utså frön på denna steniga jord, som
Herren skall göra fruktbar, så att den må bära rika skördar.
Han reste sig upp, och för Crispus tycktes i detta ögonblick den lille böjde
mannen som en jätte, som skulle skaka världen i sina grundvalar och
underkuva länder och folk.
XXVIII.
Petronius till Vinicius:
— Hav förbarmande med mig, carissime, och efterlikna i dina brev varken
lacedæmonierna eller Julius Cæsar. Om du ändå som denne kunde utropa:
Veni, vidi, vici! — då skulle jag kunna förstå din lakonism. Men ditt brev
säger ingenting annat än: Veni, vidi fugi! — och då ett sådant slut på det
hela strider mot din natur, behöver ditt brev en utförligare förklaring. Jag
trodde icke mina ögon, då jag läste, att den där lygiern kramat ihjäl Croton
lika lätt som en kaldonisk hund dödar en varg i Vibernias klyftor. Denne
man är värd sin egen vikt i guld, och det beror endast på honom själv, om
han vill bli Cæsars guntsling. När jag återkommer till staden, måste jag
stifta närmare bekantskap med honom och skaffa mig en avgjutning i brons
av honom. Cæsar kommer att spricka av nyfikenhet, när jag talar om för
honom, att det är ett verk efter naturen. Verkliga atletkroppar bli allt mera
sällsynta i Italien och Grekland, för att icke tala om österlandet. Germanerna
äro visserligen resliga, men de ha sina muskler betäckta med fett och ha
större dimensioner än styrka. Fråga lygiern, om han utgör ett undantag, eller
om det finns många sådana som han i hans hemland. Om någon gång turen
kommer till dig eller mig att anordna offentliga spel, vore det bra att veta,
var man skulle söka efter de bästa människokropparna.
Prisad vare både öster- och västerlandets gudar, att du kom oskadd ur
hans nävar. Naturligtvis kan du söka orsaken till din räddning i det
förhållandet, att du är en patricier och son till en romersk konsul. Men allt
vad du upplevat, har fyllt mig med förvåning: begravningsplatsen, där de
kristna höllo sitt möte; de kristna själva och deras uppförande mot dig, så
Lygias flykt och slutligen denna sorg och oro, som talar ur ditt korta brev.
Förklara allt för mig, ty om du vill veta sanningen, förstår jag varken dig
eller Lygia eller de kristna. Och förundra dig icke över att jag, som
knappast intresserar mig för något annat på jorden än min egen person, frågar
så ivrigt efter allt detta. Jag bär ju i viss mån skulden till det som hänt.
Skriv snart, ty jag vet ej, när vi åter få se varandra. Cæsars planer växla
som vårvindarna. Nu, då han befinner sig i Beneventum, är det hans avsikt
att fara direkt till Grekland utan att först besöka Rom. Tigellinus råder
honom emellertid att först resa till Rom, ty folket skulle kunna göra uppror av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
