Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 158
De hade nu kommit till Vinicius hus. Denne befallde fram kvällsmaten i
munter ton. Sedan vände han sig till Petronius och sade:
— Nej, min käre vän, världen måste omskapas.
— Det kommer ej att ske i vår tid, redan därför, att människan i dessa
Neros dagar är som en fjäril, som lever i ynnestens sol, men vid den första
kalla vindfläkten dör den. Vid Majas son! Ibland frågar jag mig själv, hur
Lucius Saturninus kunde bli nittiotre år gammal och överleva Tiberius,
Caligula och Claudius. . . Men låt oss tala om något annat. — Vill du sända din
bärstol efter Eunice? Jag känner mig icke sömnig längre. Låt en citterspelare
komma in, och sedan skola vi tala om Antium.
Vinicius sände sina slavar att hämta Eunice, men han förklarade, att det
icke skulle falla honom in att bråka sin hjärna med resan till Antium. Det
överlät han åt dem, som icke kunde leva annat än i Cæsars nådesol. Världen
slutade icke vid Palatinen, i synnerhet icke för dem, som bära något annat i
sitt hjärta.
Han talade så livligt och muntert, att Petronius förvånades. Denne
betraktade Vinicius en stund och så utbrast han:
— Vad står på med dig? Du är ju alldeles som förr i dina lyckliga
dagar.
— Jag är lycklig, sade Vinicius. Jag inbjöd dig hit för att säga dig det.
— Vad har hänt dig?
— Något, som jag ej ville byta ut mot hela det romerska väldet.
Vid dessa ord satte han sig ned, lade armarna på stolens ryggstöd, stödde
huvudet mot händerna och med leende ansikte och strålande ögon sade han:
— Kommer du ihåg, när vi tillsammans besökte Aulus Plautius och du för
första gången såg den gudomliga flickan, som du liknade vid morgonrodnaden
och våren? Minns du denna Psyche, denna oförlikneliga, som är skönare
än alla andra jungfrur och gudinnor?
Petronius betraktade honom med en sådan förvåning, som om han trodde,
att han förlorat förståndet.
— Vad menar du? utbrast han slutligen. Naturligtvis kommer jag ihåg
Lygia.
Och Vinicius utropade:
— Jag är hennes trolovade!
— Vad. . .
Men Vinicius sprang upp och ropade på uppsyningsmannen.
— Kalla genast hit alla slavarna men skynda på.
— Är du hennes trolovade? upprepade Petronius.
Men innan han hunnit hämta sig från sin förvåning, var atrium fyllt av
människor. Flåsande gubbar skyndade in tillsammans med män i sina bästa
år, kvinnor, gossar och flickor. Och leden blevo allt tätare. Slutligen stodo
de som en tät mur längs väggarna och mellan pelarna. Vinicius ställde sig
bredvid bassängen, vände sig till Demas, den frigivne, och sade:
— Alla, som varit tjugo år i min tjänst, skola i morgon inställa sig hos
prætorn, där de skola återfå sin frihet. Alla de övriga, som ej tjänat i mitt
hus så länge, skola erhålla tre guldmynt vardera och dubbla ransoner under
en hel vecka. Jag skall låta sända en order till mitt fängelse på landet, att
alla straff skola efterskänkas, att bojorna skola tagas av slavarna och att de
alla skola få tillräckligt med föda. Veten, att denna dag är en glädjens dag
för mig och jag önskar, att glädje må råda i mitt hus.
Slavarna stodo tysta en stund, som om de icke vågade tro sina öron. Men
så lyftes plötsligt alla händer, och ett rop ljöd från allas läppar;
— Ah! Herre! Ah!
Vinicius avskedade dem med en handrörelse, och fastän de alla hade velat
tacka honom och kasta sig för hans fötter, skyndade de ut och fyllde huset
med glädje från källare till tak.
— I morgon, sade Vinicius, skall jag samla dem i trädgården och befalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
