Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Tvenne krafter hafva hvar för sig på olika tider varit medverkande till
åsarnas bildning......................................................................... sid. 87.
Åsarnas inre sammansättning är af vexlande beskaffenhet...................... » 88.
Åsarnas innehåll kan härledas från hvilket som helst af de olika morän-
grusslagen.................................................................................. » 89.
Åsarnas lopp framgår oberoende af jordytans reliefformer..................... » 89.
Rullstensgruset har bildats på stället genom vågsvallets inverkan på
morän-grusbäddarna ............................................................................... » 89.
Rullstensåsarna äro bildade vid hafvets stränder. De äro strandbildningar
(littoralbildningar): — ett slående bevis derför från Dalsland............ » 90.
Åsarna betraktade till sin inre byggnad. — Åsstommen eller kärnan och
skalet eller den yttre omklädnaden ................................................ » 92.
Åsstommen: hvilar aldrig på lera....................................................... » 93.
Åsens skal deremot ses stundom lagradt på lerbäddar, som uppkila in i
åsen från närliggande slättmark (Fig. 11—17) ................................ » 94.
Åsarnas sista tillrundning är således en jemnförelsevis nyare företeelse... » 96.
Ofta äro enbart eller nära enbart rullsteniga lager rådande i åsens
öfversta skal, under det att mosand utbreder sig vid foten..................... » 97.
S. k. »Stengärden»............................................................................. » 97.
Terrassformiga afsatser i å:arnas sidosluttningar................................. » 98.
Uti skalets öfversta yta ingår stundom ett krosstensartadt skikt ............ » 98.
Block och stenar lagrade uti och uppå åsarna..................................... » 99.
Rullstensåsarnas sidoaffall .................................................................. » 100.
S. k. »Åsgropar» (Fig. 18 och 19)...................................................... » 100.
Antalet af hufvudåsar mellan Östersjökusten och norra ändan af Vettern
(Tab. 8) .................................................................................. » 105.
Allmänna vilkoren för åsarnas mer och mindre fullständiga och
sammanhängande utbildning..................................................................... » 106.
Åsarna äro i allmänhet regelbundnast inom slättbygderna...................... » 107.
Längd- och Tvärprofiler genom några af Östra Sveriges rullstensåsar
(Tab. 9, 10 och 11) ................................................................... » 108.
Rullstensåsarnas relativa höjd............................................................. » 108.
Rullstensåsarnas absoluta höjd........................................................ » 109.
Exempel på förloppet af åtskilliga hufvudåsar...................................... » 109.
Exempel på några biåsars uppträdande...... ......................................... » 112.
Biåsarnas utbildning synes i allmänhet vara mindre fullkomlig. —
Undantag härifrån.................................................................................. » 114.
Rullstensåsarnas skenbara sammanhang med dalgångarna...................... » 115.
Rullstensåsarnas förlopp fortgår oberoende af den omgifvande traktens
reliefform..................................................................................... » 117.
Anmärkningsvärd skilnad i biåsarnas antal norr och söder om Mälaren
och Hjelmaren............................................................................. » 118.
Åsarnas rygglinier stiga och falla med underlagets absoluta höjd............ » 119.
Åsryggarna beherrska stundom hela trakten........................................ » 119.
Äldre glacialisters åsigt om våra rullstensåsars förhållande till moräner... » 121.
Rullstensåsarnas (skenbara) samband med räfflorna............................... » 123.
Spår af åsarnas fortsatta förlopp utanför hafvets eller sjöarnas stränder... » 124.
Åsarna äro äldre än nuvarande vattendrag och sjöar............................ » 125.
Hufvudåsarnas rigtning är olika i Östra och i Westra Sverige................ » 125.
Rullstensåsarnas underlag. — Genom ytan uppstickande berg (Fig. 20) .... » 128.
Beskaffenheten af de bergartsfragmenter, hvaraf rullstenarna utgöras...... » 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
