Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. IX
Hvarfvig lera och Hvarfvig mergel (Glaciallera)
(inclusive Glacialsand och Glacialt skalgrus.)
Glaciallerans allmänna utbredning och likartade egenskaper.................. sid. 132.
Glacialleran är yngre, än krossgrusbäddarna och rullstensåsarna............ « 133.
Glaciallerans inre skiktbyggnad {Fig. 21 och 22).................................... » 134.
Större och mindre stenar och block eller mera sällan små lager af
kross-stensgrus inlagrade i eller aflagrade på glacialleran (Fig. 23)............ » 135.
Gränslinien för glaciallerans utbredning. Allmän öfversigtskarta deröfver
för Södra delen af Sverige............................................................ » 135.
Denna gränslinie uppnår inom olika trakter en olika stor absolut höjd ... » 136.
Sannolikheten af ett öppet sund under glacialtiden tvärs öfver Skåne...... » 138.
En stor del af denna provins var efter all anledning under sagda tid
obetäckt af hafvet och landfast med kontinenten.............................. » 138.
Glaciallerans förekommande i Norra Sverige (Tab. 4)............................ » 139.
Landets nedsjunkande rörelse under glacialtiden synes hafva varit ojemn
och undulatorisk......................................................................... » 140.
Gränsen för rullstensåsarnas förekommande torde kunna gifva ett
noggrannare mått på det forna glacialhafvets utsträckning..................... » 140.
Jemnförande exempel på åsarnas och glaciallerans förekommande............ » 140.
Ett landbälte af ofta flera hundra fot i höjd ligger emellan gränsen för
glacialleran och den för rullstensåsarna.......................................... » 141.
Glacialsand, en eqvivalentbildning för glacialleran inom detta bälte......... » 142.
Glaciala skalgrusbankar...................................................................... » 143.
Glaciallerans halt af kalk- och talkjordskarbonater: deras härledning. —
Glacialmergel (hvarfvig mer get)...................................................... » 143.
Flera olika mergeldistrikter dels i Östra, dels i Westra Sverige.............. » 144.
Det Upplands-Södermanländska distriktet............................................ » 145.
Kalkhalten hos detta distriktets mergellager aftager mot S., Ö. och W.... » 145.
Moderklyften, hvarifrån dessa mergellager härstamma: dess läge i
förhållande till kalkhalten..................................................................... » 146.
I mergeln inneliggande skal af Yoldia arctica....................................... » 147.
Inneliggande lemningar af Hvaldjur................................................... » 148.
Det Östgöta-Småländska mergeldistriktet: inga snäcklemningar deri ännu
funna: mergelns härledning....................................................... » 149.
Det Ölands-Blekingska mergeldistriktet: inga snäcklemningar ännu funna:
mergelns härledning..................................................................... » 151.
Det Bohuslänska mergeldistriktet: mergelns härledning........................... » 151.
Det Westgöta-Halländska mergeldistriktet: mergelns härledning.............. » 152.
Westra Skånes mergeldistrikt: inga snäcklemningar ännu funna: mergelns
härledning............................................................................... » 153.
Uti glacialleran förekommande snäcklemningar..................................... » 153.
Lemningar af vertebrater uti glaciallera............................................... » 156.
Hvarfvig lera och hvarfvig mergel hafva samma gemensamma upphof:
deras inbördes lagringssätt och sammanlagda mägtighet................... » 160.
Glaciallerans saknad af mikroskopiska organismer............................... » 161.
Glaciallerans praktiska användbarhet.................................................. » 162.
Oregelbundna konkretioner i hvarfviga mergeln: deras starka kalkhalt... » 163.
Mera regelbundna konkretioner, s. k. marlekor..................................... » 163.
Mariekorna förekomma mest i hvarfvig mergel med svag kalkhalt, mera
sällan i hvarfvig lera................................................................... » 164.
Mariekornas lagringssätt................................................................... » 165.
Belysning af de åsigter, som blifvit uttryckta rörande de i Norge
förekommande fossilförande mariekorna............................................. » 166.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
