- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
31

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING.

31

i en ringa mon påverkadt af vågsvallet, så att det endast i öfversta
ytan eller blott till en eller annan fots djup derunder blef
urtvättadt, ehuru aldrig till den grad bearbetadt och afrundadt, som hos
rullstensgruset. Det är också derföre, som vi finna flera af våra
krossgrusbäddar i öfversta ytan vara af en mera ursköljd, rentvättad
och till och med kantrundad beskaffenhet, ehuru de alltid på ett
visst djup derunder erbjuda det normala mer och mindre hårdt
sammanpackade tillstånd, som är egendomligt för de särskildta
slagen af det genuina morängruset.

Olika slag af krosstensgrus, a) vanligt, b) s. k. bottengrus. Det

är nemligen en bekant sak, att detta morängrus, så vidt det ännu
i dag inom de olika jökeltrakterna tillredes, företer en något olika
prägel allt efter som det uppträder i form af ändmoräner,
sidomoräner eller medelmoräner (vanligt krosstensgrus), eller ock såsom
sjelfva jökelns närmaste underlag eller bottenlager (s. k. bottengrus).
I sistnämnda fall är detsamma af den öfverliggande jökelisens tyngd
mest sammanpackadt. Med den allmänna utbredning, som
inlandsisarna under glacialperioden egde, hafva vi på förhand rätt, att här
vänta talrika efterlemningar af detta gamla bottengrus. Och
erfarenheten har också under fortgången af dessa våra undersökningar
allt från första början lärt, att ytterst många bland de
krossgrusaflagringar, som till sitt inre blottas och göras åtkomliga, förete
denna hårdt sammanpackade, ofta en nära stenhård breccia liknande
gyttring, som så omisskänneligt både till beskaffenhet och till
uppkomstsätt påminner om nutida jöklars bottenmoräner. De under de
sednare åren skedda jernvägsgenomskärningarna hafva också gifvit
en ytterligare anledning att bekräfta detta förhållande 1).

Bildning af glaciallera och glacialsand. Men under
inlandsisarnas fortsatta inverkan på den uråldriga berggrunden och på de
egentliga s. k. sedimentära formationer, som lågo i deras väg, upp-

l) Detta slags krosstensgrus är således på långt när icke så sällsynt, som en
uppsats i Öfversigt af K. Vet. Akad. Förhandlingar 1862 sid. 339 om
»glacierlagren vid Strökärr» kunde gifva anledning att förmoda. Att särskildt belägga
detta grus med ett eget namn vare sig af glaciergrus eller af jökelgrus torde
också få anses vara mindre rigtigt, emedan de andra slagen af krosstensgrus
äfven äro tillkomna medelst glacierer och således också kunde göra anspråk
på samma benämning. Namnet bottengrus betecknar redan tillräckligt den
skilnad, som eger rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free