Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING.
hörde jökelbäckarne icke att nedföra till det forna hafvets sköte
äfven alla de massor af ler- och kalkslam eller fint fördelad sand,
som de utvaskat utur jökelvallarnas gruslager. Dessa slammassor,
i förening med de likartade ämnen, som af hafvet sjelft ursköljdes
ur morängruset, så snart detta en gång nedkommit inom dess
område, blefvo nu af hafvets vågor och strömmar sorterade och på
närmare eller fjermare trakter afsatta på hafvets botten ofvanpå de
redan der befintliga, mer och mindre förändrade eller ännu alldeles
oförändrade, grusmassorna. På detta sätt uppkom vårt äldsta
lerlager, denna glaciallera, denna hvarfviga lera och hvarfviga mergel,
som vi nu se närmast betäcka icke blott de gamla
morängrusbäddarna och utfylla Sänkena dem emellan, utan äfven utbreda sig
öfver de nedra sluttningarna af de redan delvis uppkastade
rullstensåsarna, utefter hvilkas sidor de uppkila mer och mindre långt samt
hvilkas stommar de till och med äfven stundom mantelformigt
öfverlagra.
Under pågående afsättning af glacialleran bildade sig, efter
lokala omständigheters föranledande, större och mindre sandskikter
dels under, dels också i vexling med densamma. Åt denna sand,
likasom åt de mera mägtiga sandbäddar, som uppkommo mot slutet
af glacialtiden, då hafvet redan uppstigit till högre nivåer, skulle
jag vilja gifva namn af glacialsand, dermed uttryckande att denna
sand, i stort betraktad, är både samtidig med och eqvivalent för
glacialleran.
Glaciallerans härledning och uppkomst. Jag har redan första
året, som de geologiska undersökningarna pågingo, yttrat den
åsigten, att det isynnerhet varit den siluriska formationen, hvars
söndergrusade och till stoft förmalda spillror lemnat materialet till
glacialleran 1). Ett stöd för denna åsigt har jag trott mig finna dels i den
kalkhalt, för hvilken denna leraflagring stundom utmärker sig öfver
ofta ganska vidsträckta områden, hvilka alla äro närmast belägna
i söder samt sydost eller sydvest om de trakter, der denna
formation åtminstone delvis ännu ligger utbredd, eller der man med all
sannolikhet kan våga antaga, att den forna moderklyften en gång
l) Se Leonhard und Bronns Jahrbuch 1859 samt min underdåniga berättelse för
samma år. Samma åsigt har sedermera äfven blifvit upptagen af andra
författare, som dels efter egen erfarenhet, dels på grund af andras, skrifvit öfver
detta ämne, (Th. Kjerulf, Sv. Lov en, ?n. fl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
